Fastighetsvärlden 2007-12-21
NCC Construction har fått i uppdrag av Älvstranden Utveckling AB att bygga ut Lindholmen Science Park. Det görs i direkt anslutning till fastigheten Navet som NCC byggde 2001–2003. Ordervärdet är 400 miljoner kronor. Bland de lokaler som ska uppföras är Lindholmen Science Park Open Arena, ett forskningscenter i världsklass. Nybyggnadsprojektet omfattar totalt 21 100 kvm samt 5 400 kvm i källarplanen.
fredag 21 december 2007
måndag 10 december 2007
Wallenstam bygger nya hyresrätter
Byggvärlden 2007-12-10
Intresset är stort från Wallenstams hyresgäster att köpa fastigheterna de bor i. Därför fortsätter företaget nyproducera bostäder i hög takt.
Wallenstam meddelar i ett pressmeddelande att bostadsfastigheten Stockholm Stengodset 22, som är belägen på Robert Almströmsgatan 6, säljs till en bostadsrättsförening bildad av hyresgästerna.
Fastighetsvärdet uppgår till 34,75 miljoner kronor. Försäljningsvärdet överstiger Wallenstams värdering per den 30 september 2007 med drygt 30 procent.
- Intresset är fortsatt stort från våra hyresgäster att köpa våra fastigheter i både Göteborg och Stockholm, säger Hans Wallenstam, vd.
Debatten om hyresrättens framtid har varit intensiv sedan regeringen tog bort bidragen för att bygga hyresrätter. Men Wallenstam har fortsatt bygga hyresrätter.
- Både bostadsrätts- och hyresrättsmarknaden har stor efterfrågan. För att tillgodose båda fortsätter Wallenstam sin satsning på nyproduktion av bostäder. Vi bygger för närvarande 450 hyresrättslägenheter. Nyproduktionen sker framför allt i Stockholmsregionen, säger Hans Wallenstam
- Intresset är fortsatt stort från våra hyresgäster att köpa våra fastigheter i både Göteborg och Stockholm, säger Hans Wallenstam, vd.
Debatten om hyresrättens framtid har varit intensiv sedan regeringen tog bort bidragen för att bygga hyresrätter. Men Wallenstam har fortsatt bygga hyresrätter.
- Både bostadsrätts- och hyresrättsmarknaden har stor efterfrågan. För att tillgodose båda fortsätter Wallenstam sin satsning på nyproduktion av bostäder. Vi bygger för närvarande 450 hyresrättslägenheter. Nyproduktionen sker framför allt i Stockholmsregionen, säger Hans Wallenstam
torsdag 29 november 2007
Trio styr halva byggmarknaden
Byggvärlden 2007-11-29
Det finns 80 000 byggföretag i Sverige. Men tre bolag står för halva omsättningen. Skanska, NCC och Peab omsätter tillsammans 78 miljarder kronor och har 30 000 anställda. Trots det är det få som vet vilka bolagens Sverigechefer är.
– Så här ser det ut på många svenska hemmamarknader, att några få stora bolag dominerar, säger Lars Jagrén, chefekonom på Sveriges Byggindustrier.
– Det som är lite speciellt med byggbranschen är att mellanskiktet med medelstora bolag saknas.
Det innebär att få bolag har kapacitet att vara med och slåss om de största projekten.
– Vi är starkt beroende av de tre största bolagen för våra största projekt. Ur konkurrensperspektiv är den situationen inte tillfredställande, säger Thomas Norell, vd för Akademiska hus.
– Tycker vi att konkurrensen är för dålig sköter vi samordningen med projektledning själva och handlar upp mindre delar.Banverket har jobbat aktivt för att marknadsföra sina större projekt utanför landets gränser. Men intresset för Citybanans tre första entreprenader har varit svalt.
– Vi tycker att det är för få företag som konkurrerar om projekten och skulle vilja se en större konkurrens, säger Björn Kruse, upphandlingschef vid Citybanan.
NCC har under tredje kvartalet tagit hem 21 projekt med ett värde på över 100 miljoner kronor vardera.
– Tvärtemot vad många säger är konkurrensen hård, säger Tomas Carlsson, vd för NCC:s svenska verksamhet.
– Många företag konkurrerar om jobb upp till 500 miljoner kronor. Därefter blir det färre men den internationella konkurrensen hårdnar. Vi ser fler och fler utländska företag i Sverige, som Bilfinger Berger, Hochtief, Aarsleff och Veidekke.
Tomas Carlsson leder en verksamhet som omsätter 22 miljarder kronor och har närmare 10 000 anställda under sig:
Upplever du dig själv som en makthavare?
– I någon mening är jag det. Jag har inflytande över hur vi disponerar våra resurser men jag har mindre makt än de flesta tror. Byggbranschen är mer än entreprenörer, det finns ju inte minst kunder också.
Blir du igenkänd?
– Nej, det är bara de allra mest insatta branschmänniskorna som känner igen mig. Inom NCC vet nog de flesta vem jag är men inte alla.
Cision har kontrollerat hur ofta Sverigecheferna synts i svenska webbmedier under 2007. Det brukar ge en bra bild av det totala mediegenomslaget. Tomas Carlsson har 38 träffar och Mats Williamson 15.
– Byggcheferna har synts väldigt lite i medierna. Kommunalrådet i Ånge har till exempel synts betydligt oftare än vad byggcheferna gjort tillsammans, säger Henrik Zettergren, analytiker på Cision.
Ulf Thorné, presschef på NCC, beskriver en medieskugga: I lokala medier är det oftast regionchefer som uttalar sig och på riksnivå frågar journalister efter koncernchefen.
– För ett bolag, som NCC, där koncernkontor och Sverigekontor finns i samma land, vill journalister ofta tala med den högste chefen. Men det är inget vi styr åt det hållet utan mer en effekt av hur media fungerar, säger Ulf Thorné.
torsdag 30 augusti 2007
25 byggherrar om stigande byggpriser
Byggindustrin 2007-08-30
Färre anbud och högre priser. Så ser verkligheten ut för många byggherrar. Det visar vår enkät där 25 byggherrar fick svara på hur de märker av de ökade byggpriserna.
Hur märker ni av de ökande byggpriserna?
Hans Hofflander, fastighetschef på Akademiska hus
- För tillfället håller inte våra kalkyler. Priserna ligger ungefär 20 procent högre än de förväntade kostnaderna. Vi får skjuta på ungefär vart fjärde projektet, och se om vi kan hitta alternativa produktionsmetoder eller någon annan lösning.
Bengt Möller, informationsdirektör på Vasakronan
- Det är svårare att få in anbud, för det är stor efterfrågan på byggfirmor idag. Men vi har inte behövt ställa in några projekt. Vi har byggt upp den organisation som upphandlar så att vi kan hålla en rimlig kostnadsnivå.
Björn Ekström, teknisk direktör på Locum
- Våra budgetar är lite svårare att hålla, naturligtvis. Vi har svårare att få in anbud. Det har till och med hänt ett par gånger att vi inte fått in ett enda anbud. Så vi märker av två effekter: dels är det svårt att få jobbet gjort, dels kostar det mer pengar än vi har beräknat.
Leif Nordin, marknadsområdeschef på Norrporten i Sundsvall
- Det är lite svårt att göra de investeringar vi vill göra. Men än har vi inte behövt skjuta upp något projekt. Arbetskraft har vi inga problem med i Sundsvall. Utan problemet är att materialpriserna drar iväg.
Ravio Kiwi, projektchef på Skanska Fastigheter
- Vi märker via våra byggande organisationer i Skanska att det är svårare att få fram resurser. Vi har längre leveranstider och vi kan också se i uppföljningar att vi har en prisnivå som krupit upp en bit. Men vi har svårt att kvantifiera och säga hur mycket.
Niklas Hammarstedt, vd för Midroc Project CM
- Det är få anbud som kommer in när vi frågar. Och priserna på entreprenader är mycket högre än vi förväntar oss, generellt 20-30 procent och uppåt 40 procent i vissa fall. Material är marginellt dyrare, där är det leveranstiderna som är ett problem.
Gunnar Monsgård, utredningschef på HSB Projektpartner:
-På vissa håll har vi svårt att få in gångbara anbud, särskilt i områden med drag, som Stockholm. Men även i Linköping, Lund, Vellinge.
Martin Arkad, vd Järntorget Bostad:
-Vi arbetar ju i en koncern med egna produktionsresurser i vårt byggbolag. Det mest påtagliga för oss är bristen på UE i Stockholm; rör, el och mark. I våras sköt vi fram något projekt tidsmässigt på grund av bristande resurser, men det är igång nu.
Håkan Bergquist, vd Veidekke Bostad:
-Resursmässigt känns det okay. Vi har lång framförhållning och egna produktionsresurser. Däremot är ju leveranstiderna tuffa och det har hänt att underleverantörer inte klarat sina åtaganden och att vi fått byta leverantör. Tidsmässigt har det i stort sett fungerat.
Michael Cocozza, vd på Botrygg:
-Hittills har vi inte ändrat vare sig projektstarter eller tidplaner på grund av flaskhalsar och det beror på att vi etablerat ett väl fungerande nät av underleverantörer. Den andra förklaringen är att vi går utomlands när vi har resursbrist, både när det gäller material och personal.
Zdravko Markovski, affärsenhetschef för JM Bostad i Stockholm och JM produktion:
-Visst är det långa leveranstider på material, men uppriktigt sagt så märker vi inte av det mer än att vi hör det från våra externa beställare. I våra egenutvecklade projekt rullar det på.
Roger Pohjanen, chef affärsområde Bygg på Riksbyggen:
-De senaste åren har vi sett en uppenbar resursbrist som genererar ökade priser på material och arbete. Vi har hittills inte stoppat något projekt, men däremot har vi i kalkylskedet skjutit vissa projekt framåt i tiden. En annan hämmande faktor är konkurrensen om marken. Kostnaderna för markförvärv har stigit markant.
Göran Lidgren (m) ordförande i skolnämnden i Vallentuna.
- Priserna har gått upp kraftigt och vi har inte medel att betala. Det är väldigt illa. Vi har haft ett antal dagisbränder under våren och behöver bygga upp fem förskolor, men det vi har budgeterat räcker inte på långa vägar. Vi kan inte bygga nytt.
Örjan Lid (m), ordförande i kommunstyrelsen i Vallentuna kommun.
- Ja, vi har samma otrevliga prisutveckling som i Stockholm. Det är glödhett. Allt vad vi har räknat på vad gäller att bygga nya dagis och skolor, alla äldre kalkyler, får vi göra om. Men än så länge har vi inte tvingats skjuta upp något projekt. Vi biter i det sura äpplet.
Bert Öhlund (s), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå kommun.
- Ja, vi märker att blir det dyrare och priserna på byggmaterial har ökat. Vi har ett begränsat utrymme för investeringar och ökar priserna ännu mer kanske vissa investeringar får skjutas på framtiden eller att vi måste prioritera om.
Kjell Jansson (m), kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje kommun.
- Det är dyrt att bygga nu. Vissa saker måste vi bygga, men vi drar in på underhållet och vissa projekt får vi lägga i malpåse, till exempel ombyggnaden av Rodengymnasiets aula. Det får vänta tills det blir billigare.
Gösta Bergenheim (m), kommunstyrelsens ordförande i Varbergs kommun.
- Både genom att det är brist på byggmaterial och på arbetskraft. Prisen på de anbud vi får in har blivit mycket högre än de kostnadsberäkningar vi har gjort och ibland har vi knappt fått in några anbud alls. Byggkostnaderna har ökat kraftigt på rätt kort tid.
Allan Leveau, nybyggnadschef, Svenska Bostäder:
-Anbuden ligger generellt högre än vi beräknat och vi har till och med märkt ett ointresse från byggentreprenörerna att lämna anbud. Vi får ofta forma om projekten för att klara dem ekonomiskt.
Ingvar Andreasson, chef för bygg- och teknikavdelningen, Familjebostäder:
-Priserna har stigit påtagligt och det är svårt att över huvud taget få tag på entreprenörer. De höjda byggpriserna är ett större bekymmer än de borttagna bidragen för byggandet av hyreslägenheter.
Stellan Blomberg, byggnadschef, Stockholmshem:
-Budgetar som gjorts för något år sedan har vi svårt att hålla. Den sammantagna bilden av att stöden för att bygga hyreslägenheter försvann och att byggpriserna stigit, har satt oss i en svår situation.
Thomas Ström, byggchef på Förvaltaren, kommunalt bostadsbolag i Sundbyberg:
-Det har blivit dyrare för oss att köpa entreprenader och det är svårt att få tag på företag; färre lämnar anbud.
Per Widerstedt, projektchef på byggavdelningen vid Mimer, kommunalt bostadsbolag i Västerås:
-Det har varit en ståndig ökning de senaste två åren men våra projekt har kunnat genomföras. Framförallt är det stål och installation som ökat - el har blivit mycket dyrare.
Elin Lagerqvist (s) oppositionsråd i Jönköping:
-Vi märker ständigt av de påtagligt ökande priserna genom att våra projekt fördyras. I ett fall då en förskola skulle byggas var anbuden som kom in så höga att vi hajade till.
Anders Almgren (s) oppositionsråd i Lund:
-Det kommunala bostadsbolaget får allt svårare att producera hyresrätter. Borttagandet av räntebidragen hade inte slagit så hårt om inte priserna stigit så mycket. Samtidigt blir skolor och förskolor väldigt dyra att bygga.
Anders Rubin (s) byggkommunalråd i Malmö:
-Det här är en väldigt het region och vi märker att det är ett svalt intresse från entreprenörerna för vissa typer av projekt. Vi får signaler om att det ofta är svårt att få ihop kalkylerna och en del projekt stoppas tidigt. Nästan ingenting kan genomföras som planerat.
Hans Hofflander, fastighetschef på Akademiska hus
- För tillfället håller inte våra kalkyler. Priserna ligger ungefär 20 procent högre än de förväntade kostnaderna. Vi får skjuta på ungefär vart fjärde projektet, och se om vi kan hitta alternativa produktionsmetoder eller någon annan lösning.
Bengt Möller, informationsdirektör på Vasakronan
- Det är svårare att få in anbud, för det är stor efterfrågan på byggfirmor idag. Men vi har inte behövt ställa in några projekt. Vi har byggt upp den organisation som upphandlar så att vi kan hålla en rimlig kostnadsnivå.
Björn Ekström, teknisk direktör på Locum
- Våra budgetar är lite svårare att hålla, naturligtvis. Vi har svårare att få in anbud. Det har till och med hänt ett par gånger att vi inte fått in ett enda anbud. Så vi märker av två effekter: dels är det svårt att få jobbet gjort, dels kostar det mer pengar än vi har beräknat.
Leif Nordin, marknadsområdeschef på Norrporten i Sundsvall
- Det är lite svårt att göra de investeringar vi vill göra. Men än har vi inte behövt skjuta upp något projekt. Arbetskraft har vi inga problem med i Sundsvall. Utan problemet är att materialpriserna drar iväg.
Ravio Kiwi, projektchef på Skanska Fastigheter
- Vi märker via våra byggande organisationer i Skanska att det är svårare att få fram resurser. Vi har längre leveranstider och vi kan också se i uppföljningar att vi har en prisnivå som krupit upp en bit. Men vi har svårt att kvantifiera och säga hur mycket.
Niklas Hammarstedt, vd för Midroc Project CM
- Det är få anbud som kommer in när vi frågar. Och priserna på entreprenader är mycket högre än vi förväntar oss, generellt 20-30 procent och uppåt 40 procent i vissa fall. Material är marginellt dyrare, där är det leveranstiderna som är ett problem.
Gunnar Monsgård, utredningschef på HSB Projektpartner:
-På vissa håll har vi svårt att få in gångbara anbud, särskilt i områden med drag, som Stockholm. Men även i Linköping, Lund, Vellinge.
Martin Arkad, vd Järntorget Bostad:
-Vi arbetar ju i en koncern med egna produktionsresurser i vårt byggbolag. Det mest påtagliga för oss är bristen på UE i Stockholm; rör, el och mark. I våras sköt vi fram något projekt tidsmässigt på grund av bristande resurser, men det är igång nu.
Håkan Bergquist, vd Veidekke Bostad:
-Resursmässigt känns det okay. Vi har lång framförhållning och egna produktionsresurser. Däremot är ju leveranstiderna tuffa och det har hänt att underleverantörer inte klarat sina åtaganden och att vi fått byta leverantör. Tidsmässigt har det i stort sett fungerat.
Michael Cocozza, vd på Botrygg:
-Hittills har vi inte ändrat vare sig projektstarter eller tidplaner på grund av flaskhalsar och det beror på att vi etablerat ett väl fungerande nät av underleverantörer. Den andra förklaringen är att vi går utomlands när vi har resursbrist, både när det gäller material och personal.
Zdravko Markovski, affärsenhetschef för JM Bostad i Stockholm och JM produktion:
-Visst är det långa leveranstider på material, men uppriktigt sagt så märker vi inte av det mer än att vi hör det från våra externa beställare. I våra egenutvecklade projekt rullar det på.
Roger Pohjanen, chef affärsområde Bygg på Riksbyggen:
-De senaste åren har vi sett en uppenbar resursbrist som genererar ökade priser på material och arbete. Vi har hittills inte stoppat något projekt, men däremot har vi i kalkylskedet skjutit vissa projekt framåt i tiden. En annan hämmande faktor är konkurrensen om marken. Kostnaderna för markförvärv har stigit markant.
Göran Lidgren (m) ordförande i skolnämnden i Vallentuna.
- Priserna har gått upp kraftigt och vi har inte medel att betala. Det är väldigt illa. Vi har haft ett antal dagisbränder under våren och behöver bygga upp fem förskolor, men det vi har budgeterat räcker inte på långa vägar. Vi kan inte bygga nytt.
Örjan Lid (m), ordförande i kommunstyrelsen i Vallentuna kommun.
- Ja, vi har samma otrevliga prisutveckling som i Stockholm. Det är glödhett. Allt vad vi har räknat på vad gäller att bygga nya dagis och skolor, alla äldre kalkyler, får vi göra om. Men än så länge har vi inte tvingats skjuta upp något projekt. Vi biter i det sura äpplet.
Bert Öhlund (s), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå kommun.
- Ja, vi märker att blir det dyrare och priserna på byggmaterial har ökat. Vi har ett begränsat utrymme för investeringar och ökar priserna ännu mer kanske vissa investeringar får skjutas på framtiden eller att vi måste prioritera om.
Kjell Jansson (m), kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje kommun.
- Det är dyrt att bygga nu. Vissa saker måste vi bygga, men vi drar in på underhållet och vissa projekt får vi lägga i malpåse, till exempel ombyggnaden av Rodengymnasiets aula. Det får vänta tills det blir billigare.
Gösta Bergenheim (m), kommunstyrelsens ordförande i Varbergs kommun.
- Både genom att det är brist på byggmaterial och på arbetskraft. Prisen på de anbud vi får in har blivit mycket högre än de kostnadsberäkningar vi har gjort och ibland har vi knappt fått in några anbud alls. Byggkostnaderna har ökat kraftigt på rätt kort tid.
Allan Leveau, nybyggnadschef, Svenska Bostäder:
-Anbuden ligger generellt högre än vi beräknat och vi har till och med märkt ett ointresse från byggentreprenörerna att lämna anbud. Vi får ofta forma om projekten för att klara dem ekonomiskt.
Ingvar Andreasson, chef för bygg- och teknikavdelningen, Familjebostäder:
-Priserna har stigit påtagligt och det är svårt att över huvud taget få tag på entreprenörer. De höjda byggpriserna är ett större bekymmer än de borttagna bidragen för byggandet av hyreslägenheter.
Stellan Blomberg, byggnadschef, Stockholmshem:
-Budgetar som gjorts för något år sedan har vi svårt att hålla. Den sammantagna bilden av att stöden för att bygga hyreslägenheter försvann och att byggpriserna stigit, har satt oss i en svår situation.
Thomas Ström, byggchef på Förvaltaren, kommunalt bostadsbolag i Sundbyberg:
-Det har blivit dyrare för oss att köpa entreprenader och det är svårt att få tag på företag; färre lämnar anbud.
Per Widerstedt, projektchef på byggavdelningen vid Mimer, kommunalt bostadsbolag i Västerås:
-Det har varit en ståndig ökning de senaste två åren men våra projekt har kunnat genomföras. Framförallt är det stål och installation som ökat - el har blivit mycket dyrare.
Elin Lagerqvist (s) oppositionsråd i Jönköping:
-Vi märker ständigt av de påtagligt ökande priserna genom att våra projekt fördyras. I ett fall då en förskola skulle byggas var anbuden som kom in så höga att vi hajade till.
Anders Almgren (s) oppositionsråd i Lund:
-Det kommunala bostadsbolaget får allt svårare att producera hyresrätter. Borttagandet av räntebidragen hade inte slagit så hårt om inte priserna stigit så mycket. Samtidigt blir skolor och förskolor väldigt dyra att bygga.
Anders Rubin (s) byggkommunalråd i Malmö:
-Det här är en väldigt het region och vi märker att det är ett svalt intresse från entreprenörerna för vissa typer av projekt. Vi får signaler om att det ofta är svårt att få ihop kalkylerna och en del projekt stoppas tidigt. Nästan ingenting kan genomföras som planerat.
torsdag 26 april 2007
Karl Johanskolan kvar efter Botryggs nybygge
Sveriges Radio 2007-04-26
Norrköping
Nya bostäder och anrika Karl Johanskolan kvar.
Idag presenterade kommunen planerna för hur området kring Norrtull i Norrköping ska bebyggas i framtiden.
Förslaget innebär bland annat 110 nya bostäder, både hyres- och bostadsrätte och ett seniorboende. Framför allt så få Karl Johan-skolan stå kvar även i framtiden.
- Min förhoppning har hela tiden varit att vi skulle hitta en lösning där skolan finns kvar för det är en väldigt vacker byggnad, säger kommunalrådet Eva Andersson.
När kommunen planerade för ombyggnaden av området kring Norrtull gavs två alternativ. Ett där skolan fick stå kvar och ett där det togs bort. Förslaget att riva skolbyggnaden, som är byggd 1873, har mötts av kritik, bland annat från stadsantikvarien.
Tävlingen avgjorde
Nu får skolan alltså stå kvar och enligt förslaget omgärdas den av nya byggnader på tre sidor, i markplan blir det butikslokaler.
För att välja hur området ska se ut i framtiden tog kommunen ett nytt grepp.
- Vi har för första gången i Norrköpings kommun haft en markanvisningstävling. Vi har erbjudit en tomt där man, efter vissa kriterier, fått lämna olika förslag om hur man skulle kunna bebygga den här tomten, säger Eva Andersson.
Nya hus längs strömmen
Om allt går som de inblandade vill, kommer bygget starta nästa år och inflyttningen blir 2010. Eva Andersson tror att det finns fler platser områden i centrala Norrköping där det går att bygga nytt.
-Vi har till exempel utmed Saltängsgatan precis vid Strömmen tomter som vi jobbar med. Vi har centrala parkeringsytor där man en gång i tiden har haft hus som nu är rivna. Så det finns många delar.
Norrköping
Nya bostäder och anrika Karl Johanskolan kvar.
Idag presenterade kommunen planerna för hur området kring Norrtull i Norrköping ska bebyggas i framtiden.
Förslaget innebär bland annat 110 nya bostäder, både hyres- och bostadsrätte och ett seniorboende. Framför allt så få Karl Johan-skolan stå kvar även i framtiden.
- Min förhoppning har hela tiden varit att vi skulle hitta en lösning där skolan finns kvar för det är en väldigt vacker byggnad, säger kommunalrådet Eva Andersson.
När kommunen planerade för ombyggnaden av området kring Norrtull gavs två alternativ. Ett där skolan fick stå kvar och ett där det togs bort. Förslaget att riva skolbyggnaden, som är byggd 1873, har mötts av kritik, bland annat från stadsantikvarien.
Tävlingen avgjorde
Nu får skolan alltså stå kvar och enligt förslaget omgärdas den av nya byggnader på tre sidor, i markplan blir det butikslokaler.
För att välja hur området ska se ut i framtiden tog kommunen ett nytt grepp.
- Vi har för första gången i Norrköpings kommun haft en markanvisningstävling. Vi har erbjudit en tomt där man, efter vissa kriterier, fått lämna olika förslag om hur man skulle kunna bebygga den här tomten, säger Eva Andersson.
Nya hus längs strömmen
Om allt går som de inblandade vill, kommer bygget starta nästa år och inflyttningen blir 2010. Eva Andersson tror att det finns fler platser områden i centrala Norrköping där det går att bygga nytt.
-Vi har till exempel utmed Saltängsgatan precis vid Strömmen tomter som vi jobbar med. Vi har centrala parkeringsytor där man en gång i tiden har haft hus som nu är rivna. Så det finns många delar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)