Skanska avslöjar felaktig metod i problembygge

Byggvärlden 2011-05-31

Ytterväggen sprack och balkongerna riskerade att rasa. Nu avslöjar Skanska orsaken till sitt och MKBs problembygge. Metoden har använts vid fler byggen.

Väta startar en kemisk reaktion, som förvandlar delar av betongen till gel. Processen följs av sprickbildning och kraftigt försämrad bärighet.

Det är det här som har hänt i MKBs fem år gamla bostadshus i Malmöförorten Bunkeflostrand, som Byggvärlden tidigare berättat om.

Det bärande väggelementet, Blähglass, som byggherren och entreprenören gemensamt valde till bygget av de tio flerbostadshusen, har en betongkomposition som inte tål fukt.

Göran Håkansson på Skanska förklarar det tekniskt: Ytterväggselementen är tillverkade av betong med en ballast av expanderade glaskulor. Kulorna består av natriumhaltigt silikatglas från återvunnet returglas. Vid kontakt med hög relativ fuktighet har det uppstått en alkalikiselreaktion, som är en reaktion mellan alkali från cementpastan och silika från glaskulorna, varvid en så kallad alkali-kiselgel bildas.

- Fenomenet har slagits fast av både svenska och norska provningsinstitut, berättar Göran Håkansson.
När betongen torkar, torkar också gelen. Och krymper. Det ger upphov till sprickbildning. I fallet med MKB-husen bedömdes den så allvarlig att det fanns risk för framtida, allvarliga sättningar. Den norska motsvarigheten till Sveriges tekniska forskningsinstitut SP bekräftade den riskbedömningen efter att man simulerat 50 års åldrande i laboratorium, för att se vad som händer med husens hållfasthet och säkerhet.
Baserat på de sämsta betongproverna som det norska institutet fick för analys, skrev det ner bärigheten hos Blähglasselementen till hälften av den som tillverkaren hade uppgivit.

Tillverkaren i Tyskland har gjort egna undersökningar av betongprover tagna i Bunkeflostrand. Skanska har inte fått del av resultatet.

Skanska har byggt med Blähglass i fler än MKB-husen. Det handlar om flerbostadshus i Båstad och Staffanstorp med en annan konstruktion än den i Bunkeflostrand. Man har inte upptäckt problem där.

- Något behov av andra åtgärder än regelbunden kontroll finns inte, säger Göran Håkansson.
MKB-husen fick däremot omedelbart provisoriska stöttor monterade under balkongerna. För drygt ett år sedan påbörjades arbetet med att säkra husen permanent. I varje lägenhet, utom i de på de översta våningsplanen, monteras kraftiga stålpelare såväl inomhus som på balkongerna. De kompletterar ytterväggarna som bärande element. Omfattningarna runt fönstren, som är mest känsliga för fuktinträngning, görs om och husen får ny puts.

Nya PBL kan öka byggandet

Byggvärlden 2011-05-30

Stockholm har organiserat om och anställt för att följa nya PBL. ”Vi jobbar nu i ett team med arkitekter och ingenjörer”, säger Ann-Kristin Kaplan.

Den nya plan– och bygglagen trädde i kraft 2 maj. För kommunerna innebär det en del förändringar i sättet att arbeta.
– Vi har rekryterat personal för att klara den ökade administrationen och organiserat om. Bygganmälan försvinner och de tekniska egenskapskraven ingår i bygglovet. Därför är vi nu ett team av arkitekter och ingenjörer, för att få med den kompetensen redan i tidiga skeden, säger Ann-Kristin Kaplan, bygglovschef i Stockholms stad.
Några andra stora förändringar?
– Det får högst gå 10 veckor från att vi fått en komplett ansökan till beslut så vi kommer att vara proaktiva så att det blir rätt från början. Vi har startat ett servicecenter för att ge information.
Stockholm var tidigare kritiskt till nya PBL. Hur ställer ni er i dag?
– Nu är det en ny lag som ska göra det enklare för dem där ute och det vill vi ju bidra till, så det är bara att följa den. Det ska gå snabbare och ett bygglov vinner laga kraft direkt, som det inte gjort tidigare.
Ni måste också åka ut på byggen – kommer ni att hinna det?
– Ja, det räknar vi med. Men vi behöver inte åka ut på alla ärenden, som carportar eller mindre ombyggnader. Vår uppskattning är att vi måste åka ut på 20 procent av ärendena.
Regeringen hoppas att nya PBL ska leda till ökat byggande. Tror du att det kommer att bli så i Stockholm?
– Stockholm är en attraktiv marknad och om processerna går snabbare är det positivt för byggandet. Instansordningen ändras samtidigt så det blir färre steg vid överklaganden. Tid kostar pengar, så det är bra att det fortare.

Här är JM:s nya sätt att bygga

Byggvärlden 2011-05-19

Projekteringen började likriktas i slutet av 2003.Nu tar JM nästa stora steg med "Strukturerad produktion".
- Det är vårt största förändringsprojekt någonsin, säger koncernchefen Johan Skoglund.

En del byggare satsar på bostadsproduktion i fabrik.

- Vi valde i stället att definiera produkten för att skapa rationell storskalighet, säger Zdravko Markovski, affärsenhetschef för JM Bostad Stockholm.

JM tog 2003 en tydligare roll gentemot arkitekterna och sa att JM vet bäst vad kunderna vill ha. De tog fram enhetliga projekteringsanvisningar, satte standard för exempelvis våningshöjd och minskade antalet produkter.

Men de slog aldrig på stora trumman. En processförbättring är svår att beskriva. JM-modellen handlar om lean-tänkande, att ta bort tidsslöserier och jobba med ständiga förbättringar.

Nu är det "Strukturerad produktion" som gäller.

- Det är stort eftersom det påverkar så många. 70-80 procent av vår personal är inblandad, säger Zdravko Markovski.

Utfackningsväggar, innerdörrar, gipsning - alla arbetsmoment ska utföras på exakt samma sätt varje gång. Med samma verktyg och maskiner, samma skruvar, bultar och liknande. Byggnadsarbetarna är med och tar fram de detaljerade montageanvisningarna som de sedan ska följa.

Johan Skoglund och Zdravko Markovski på huvudkontoret är lyriska och talar om genomgripande förbättringar, som ska fortsätta.

- Det handlar om att effektivisera och bygga med färre fel. Det ger en stabilitet på kostnadssidan och samtidigt en bättre arbetsmiljö. Vi kommer att vara en bra bit på väg med strukturerad projektutveckling om fem till sju år, säger Johan Skoglund.

Men när tidningen Byggnadsarbetaren besökte ett bygge i Lund var inte snickarna lika lyriska. De talar om en yrkesskicklighet som inte kommer att behövas.

- Jag tycker om att tänka igenom hur saker och ting ska utföras. När man vet att ett moment är på gång så börjar jag fundera. Hur har vi gjort tidigare, hur ska vi göra nu och vad går att förbättra? Den tillfredställelsen försvinner när allt blir styrt och det känns inte bra, säger Rolf Nilsson, snickare från Ystad till Byggnadsarbetaren.