Fastighetsvärlden 2008-01-17
AP fastigheter säljer ytterligare mark vid Telefonplan i södra Stockholm till JM. På marken, som kostar cirka 120 miljoner kommer JM att uppföra omkring 210 lägenheter. Tillträde och betalning sker under första kvartalet 2008. Säljare är AP Fastigheter. Byggstart för det nya projektet är planerad till 2009. Första inflyttning beräknas ske under 2011.
– Förvärvet är ytterligare ett resultat av ett gott samarbete mellan AP Fastigheter och JM avseende kvarteret Telefonfabriken, säger Per Johansson, regionchef på JM.
torsdag 17 januari 2008
tisdag 15 januari 2008
AP Fastigheter bygger stort i Värtahamnen
Fastighetsvärlden 2008-01-15
Peab har fått uppdraget att bygga ett 30 000 kvadratmeter stort kontors- och butikshus i Värtahamnen i Stockholm åt AP Fastigheter. Lokalerna är redo för inflyttning först 2010 men redan är det klart att ICA Kvantum får en ny butik om 3200 kvadratmeter i gatuplanet.
Uppdraget är en totalentreprenad på förtroende som redan har påbörjats. Kontraktssumman uppgår till 418 miljoner kronor.
- Värtahamnen är ett intressant utvecklingsområde och de nya kontorslokalerna, med en tydlig miljöprofil och modern arkitektur, kommer att vara mycket attraktiva, säger Per-Håkan Westin, VD AP Fastigheter.
Peab har fått uppdraget att bygga ett 30 000 kvadratmeter stort kontors- och butikshus i Värtahamnen i Stockholm åt AP Fastigheter. Lokalerna är redo för inflyttning först 2010 men redan är det klart att ICA Kvantum får en ny butik om 3200 kvadratmeter i gatuplanet.
Uppdraget är en totalentreprenad på förtroende som redan har påbörjats. Kontraktssumman uppgår till 418 miljoner kronor.
- Värtahamnen är ett intressant utvecklingsområde och de nya kontorslokalerna, med en tydlig miljöprofil och modern arkitektur, kommer att vara mycket attraktiva, säger Per-Håkan Westin, VD AP Fastigheter.
måndag 14 januari 2008
Politikerna stoppar galleria vid Odenplan
Fastighetsvärlden 2008-01-14
I fredags deklarerade Joakim Larsson (m), ordförande i exploateringsnämnden att den planerade underjordiska gallerian vid Odenplan stoppas.
- Det går helt enkelt inte. Det slutliga beskedet har varit att det behövs ytterligare två år för gallerian. Då har vi från stadens sida sagt nej, säger Joakim Larsson.
Under hösten har stadens exploateringskontor och Rodamco fört samtal om byggplanerna för att försöka samordna bygget av järnvägsstation, förlängning av tunnelbanan till Karolinska och gallerian. Den ersättning som Rodamco skulle betala för att få bygga gallerian, var en viktig del av finansieringen av Stockholms andel av Citybanan. Det planerade galleriabygget har mött stora folkliga protester.
I fredags deklarerade Joakim Larsson (m), ordförande i exploateringsnämnden att den planerade underjordiska gallerian vid Odenplan stoppas.
- Det går helt enkelt inte. Det slutliga beskedet har varit att det behövs ytterligare två år för gallerian. Då har vi från stadens sida sagt nej, säger Joakim Larsson.
Under hösten har stadens exploateringskontor och Rodamco fört samtal om byggplanerna för att försöka samordna bygget av järnvägsstation, förlängning av tunnelbanan till Karolinska och gallerian. Den ersättning som Rodamco skulle betala för att få bygga gallerian, var en viktig del av finansieringen av Stockholms andel av Citybanan. Det planerade galleriabygget har mött stora folkliga protester.
torsdag 10 januari 2008
Fler jobbar i byggindustrin
Byggvärlden 2008-01-10
213 300 personer arbetade i byggsektorn under tredje kvartalet 2007. Det är 11 600 fler än samma period året innan.
Det innebär en ökning med 5,8 procent. Och det verkar dessutom finnas plats för fler i branschen. För samtidigt fanns 3 800 lediga jobb inom byggindustrin, vilket är 29 procent fler än året innan. Detta visar uppgifter från statistiska centralbyrån i Byggindex.
Rörligheten inom branschen har dock minskat något vid en jämförelse av antal nyanställda och avgångna.
Rörligheten inom branschen har dock minskat något vid en jämförelse av antal nyanställda och avgångna.
Bostadskris
Göteborgs Tidning 2008-01-10
För den som fortfarande inte tror att det råder bostadsbrist är detta nyttig läsning:
- 38 831 personer har sökt de 62 lägenheterna i höghuset på Sahlins terrass i Mölndal.
- 37 000 vill bo i 30 av Wallenstams nya lägenheter vid Liseberg.
- Botrygg AB fick 17 500 sökande till 32 lägenheter på Örebrogatan på Hisingen.
- När Älvstranden Utvecklings AB på sin hemsida annonserade efter hyresgäster till sitt passivhus i Sannegårdshamnen blev söktrycket så stort att bolaget fick ta bort annonsen.
Det här är en bild av en bostadsmarknad i kris. Så här ser det ut över hela stor-Göteborg. Suget efter hyresrätter är enormt.
Antalet lediga lägenheter minskar i hela landet, det gäller även Västsverige. Enligt SCB:s statistik minskade antalet lediga lägenheter kontinuerligt mellan 2002 och 2007.
Socialdemokraterna bär ett tungt ansvar för bostadskrisen.
Varningssignalerna började ljuda redan i slutet av 90-talet, men inget gjordes för att stimulera bostadsbyggandet.
För fem år sedan hade GT en ledar-artikel om bostadsbristen, om att fyra av tio göteborgare saknade egen bostad.
Så där har det fortsatt. Och sällan har väl landet haft en så ointresserad och inkompetent bostadsminister som Lars-Erik Lövdén.
Resultatet: bostadsköerna har växt, de unga har tvingats bo kvar hemma, priset för bostadsrätter i storstäderna har stigit över all sans och balans, svarthandeln med lägenheter blomstrar, i en del förorter bor folk på varandra
Nu äntligen byggs det högt och lågt så det knakar, men eftersom inflyttningen till regionen ökar blir det inget minskat tryck på de lediga lägenheterna.
Dessutom är hyrorna i nyproducerade hus så pass dyra att ungdomar ändå inte har råd att bo där.
En av anledningarna är just byggboomen som driver upp priserna på byggmaterial.
Den nya regeringen började med att ta bort de subventioner till byggande av hyresrätter som sossarna införde med kniven mot strupen.
Regeringens bostadsansvarige, Mats Odell, har förklarat att bostadsrätter är rätt och hyresrätter fel.
Alliansen vill lösa bostadskrisen så här:
Om allmännyttan gör om sina hyreshus till bostadsrätter och låter hyresgästerna köpa så får bolagen in nya friska pengar och för dem kan man bygga nya hyresrätter.
Det låter som den skrivbordskonstruktion det är.
För det första: vem säger att hyresgästerna vill köpa?
För det andra: vem säger att pengarna går till nya hyresrätter?
Regeringen borde i stället slå vakt om hyreslägenheten som boendeform. Bostadsrätt är inget för unga, för studenter och för dem som inte har rotat sig i livet.
Bostadsrätter låser folk geografiskt och minskar därför deras vilja och förmåga att flytta.
Regeringen borde i stället i samråd med byggsektorn sträva efter att få fram ett stort antal billiga hyresrätter i storstadsregionerna.
Det behöver inte alltid vara så väldigt svenskt varje gång det byggs ett flerfamiljshus. I Stockholm byggs ett punkthus i Gubbängen där de boende själva får fixa målning, tapetsering och golvbeläggning.
Detta är visserligen en bostadsrätt men idén – att allt inte är färdigt eller nytt i en lägenhet – är intressant och kan utvecklas.
Det behövs mer energi och fler initiativ för att lösa bostadskrisen.
Vi väntar.
- 38 831 personer har sökt de 62 lägenheterna i höghuset på Sahlins terrass i Mölndal.
- 37 000 vill bo i 30 av Wallenstams nya lägenheter vid Liseberg.
- Botrygg AB fick 17 500 sökande till 32 lägenheter på Örebrogatan på Hisingen.
- När Älvstranden Utvecklings AB på sin hemsida annonserade efter hyresgäster till sitt passivhus i Sannegårdshamnen blev söktrycket så stort att bolaget fick ta bort annonsen.
Det här är en bild av en bostadsmarknad i kris. Så här ser det ut över hela stor-Göteborg. Suget efter hyresrätter är enormt.
Antalet lediga lägenheter minskar i hela landet, det gäller även Västsverige. Enligt SCB:s statistik minskade antalet lediga lägenheter kontinuerligt mellan 2002 och 2007.
Socialdemokraterna bär ett tungt ansvar för bostadskrisen.
Varningssignalerna började ljuda redan i slutet av 90-talet, men inget gjordes för att stimulera bostadsbyggandet.
För fem år sedan hade GT en ledar-artikel om bostadsbristen, om att fyra av tio göteborgare saknade egen bostad.
Så där har det fortsatt. Och sällan har väl landet haft en så ointresserad och inkompetent bostadsminister som Lars-Erik Lövdén.
Resultatet: bostadsköerna har växt, de unga har tvingats bo kvar hemma, priset för bostadsrätter i storstäderna har stigit över all sans och balans, svarthandeln med lägenheter blomstrar, i en del förorter bor folk på varandra
Nu äntligen byggs det högt och lågt så det knakar, men eftersom inflyttningen till regionen ökar blir det inget minskat tryck på de lediga lägenheterna.
Dessutom är hyrorna i nyproducerade hus så pass dyra att ungdomar ändå inte har råd att bo där.
En av anledningarna är just byggboomen som driver upp priserna på byggmaterial.
Den nya regeringen började med att ta bort de subventioner till byggande av hyresrätter som sossarna införde med kniven mot strupen.
Regeringens bostadsansvarige, Mats Odell, har förklarat att bostadsrätter är rätt och hyresrätter fel.
Alliansen vill lösa bostadskrisen så här:
Om allmännyttan gör om sina hyreshus till bostadsrätter och låter hyresgästerna köpa så får bolagen in nya friska pengar och för dem kan man bygga nya hyresrätter.
Det låter som den skrivbordskonstruktion det är.
För det första: vem säger att hyresgästerna vill köpa?
För det andra: vem säger att pengarna går till nya hyresrätter?
Regeringen borde i stället slå vakt om hyreslägenheten som boendeform. Bostadsrätt är inget för unga, för studenter och för dem som inte har rotat sig i livet.
Bostadsrätter låser folk geografiskt och minskar därför deras vilja och förmåga att flytta.
Regeringen borde i stället i samråd med byggsektorn sträva efter att få fram ett stort antal billiga hyresrätter i storstadsregionerna.
Det behöver inte alltid vara så väldigt svenskt varje gång det byggs ett flerfamiljshus. I Stockholm byggs ett punkthus i Gubbängen där de boende själva får fixa målning, tapetsering och golvbeläggning.
Detta är visserligen en bostadsrätt men idén – att allt inte är färdigt eller nytt i en lägenhet – är intressant och kan utvecklas.
Det behövs mer energi och fler initiativ för att lösa bostadskrisen.
Vi väntar.
Citycon satsar på gröna köpcentrum
Fastighetsvärlden 2008-01-10
Citycon har inlett tre pilotprojekt för ekologiskt hållbar köpcentrumutveckling. Målet är att på ett systematiskt sätt arbeta med miljöfrågor genom hela byggnadens livscykel – från förvärv och planering till projektgenomförande och förvaltning. De tre pilotprojekten för ekologiskt hållbart byggande är Liljeholmstorget i Stockholm, utbyggnaden av Rocca al Mare i Tallinn och ombyggnaden av Trio i Lahtis.
Citycon har inlett tre pilotprojekt för ekologiskt hållbar köpcentrumutveckling. Målet är att på ett systematiskt sätt arbeta med miljöfrågor genom hela byggnadens livscykel – från förvärv och planering till projektgenomförande och förvaltning. De tre pilotprojekten för ekologiskt hållbart byggande är Liljeholmstorget i Stockholm, utbyggnaden av Rocca al Mare i Tallinn och ombyggnaden av Trio i Lahtis.
fredag 21 december 2007
NCC bygger ut Lindholmen
Fastighetsvärlden 2007-12-21
NCC Construction har fått i uppdrag av Älvstranden Utveckling AB att bygga ut Lindholmen Science Park. Det görs i direkt anslutning till fastigheten Navet som NCC byggde 2001–2003. Ordervärdet är 400 miljoner kronor. Bland de lokaler som ska uppföras är Lindholmen Science Park Open Arena, ett forskningscenter i världsklass. Nybyggnadsprojektet omfattar totalt 21 100 kvm samt 5 400 kvm i källarplanen.
NCC Construction har fått i uppdrag av Älvstranden Utveckling AB att bygga ut Lindholmen Science Park. Det görs i direkt anslutning till fastigheten Navet som NCC byggde 2001–2003. Ordervärdet är 400 miljoner kronor. Bland de lokaler som ska uppföras är Lindholmen Science Park Open Arena, ett forskningscenter i världsklass. Nybyggnadsprojektet omfattar totalt 21 100 kvm samt 5 400 kvm i källarplanen.
måndag 10 december 2007
Wallenstam bygger nya hyresrätter
Byggvärlden 2007-12-10
Intresset är stort från Wallenstams hyresgäster att köpa fastigheterna de bor i. Därför fortsätter företaget nyproducera bostäder i hög takt.
Wallenstam meddelar i ett pressmeddelande att bostadsfastigheten Stockholm Stengodset 22, som är belägen på Robert Almströmsgatan 6, säljs till en bostadsrättsförening bildad av hyresgästerna.
Fastighetsvärdet uppgår till 34,75 miljoner kronor. Försäljningsvärdet överstiger Wallenstams värdering per den 30 september 2007 med drygt 30 procent.
- Intresset är fortsatt stort från våra hyresgäster att köpa våra fastigheter i både Göteborg och Stockholm, säger Hans Wallenstam, vd.
Debatten om hyresrättens framtid har varit intensiv sedan regeringen tog bort bidragen för att bygga hyresrätter. Men Wallenstam har fortsatt bygga hyresrätter.
- Både bostadsrätts- och hyresrättsmarknaden har stor efterfrågan. För att tillgodose båda fortsätter Wallenstam sin satsning på nyproduktion av bostäder. Vi bygger för närvarande 450 hyresrättslägenheter. Nyproduktionen sker framför allt i Stockholmsregionen, säger Hans Wallenstam
- Intresset är fortsatt stort från våra hyresgäster att köpa våra fastigheter i både Göteborg och Stockholm, säger Hans Wallenstam, vd.
Debatten om hyresrättens framtid har varit intensiv sedan regeringen tog bort bidragen för att bygga hyresrätter. Men Wallenstam har fortsatt bygga hyresrätter.
- Både bostadsrätts- och hyresrättsmarknaden har stor efterfrågan. För att tillgodose båda fortsätter Wallenstam sin satsning på nyproduktion av bostäder. Vi bygger för närvarande 450 hyresrättslägenheter. Nyproduktionen sker framför allt i Stockholmsregionen, säger Hans Wallenstam
torsdag 29 november 2007
Trio styr halva byggmarknaden
Byggvärlden 2007-11-29
Det finns 80 000 byggföretag i Sverige. Men tre bolag står för halva omsättningen. Skanska, NCC och Peab omsätter tillsammans 78 miljarder kronor och har 30 000 anställda. Trots det är det få som vet vilka bolagens Sverigechefer är.
– Så här ser det ut på många svenska hemmamarknader, att några få stora bolag dominerar, säger Lars Jagrén, chefekonom på Sveriges Byggindustrier.
– Det som är lite speciellt med byggbranschen är att mellanskiktet med medelstora bolag saknas.
Det innebär att få bolag har kapacitet att vara med och slåss om de största projekten.
– Vi är starkt beroende av de tre största bolagen för våra största projekt. Ur konkurrensperspektiv är den situationen inte tillfredställande, säger Thomas Norell, vd för Akademiska hus.
– Tycker vi att konkurrensen är för dålig sköter vi samordningen med projektledning själva och handlar upp mindre delar.Banverket har jobbat aktivt för att marknadsföra sina större projekt utanför landets gränser. Men intresset för Citybanans tre första entreprenader har varit svalt.
– Vi tycker att det är för få företag som konkurrerar om projekten och skulle vilja se en större konkurrens, säger Björn Kruse, upphandlingschef vid Citybanan.
NCC har under tredje kvartalet tagit hem 21 projekt med ett värde på över 100 miljoner kronor vardera.
– Tvärtemot vad många säger är konkurrensen hård, säger Tomas Carlsson, vd för NCC:s svenska verksamhet.
– Många företag konkurrerar om jobb upp till 500 miljoner kronor. Därefter blir det färre men den internationella konkurrensen hårdnar. Vi ser fler och fler utländska företag i Sverige, som Bilfinger Berger, Hochtief, Aarsleff och Veidekke.
Tomas Carlsson leder en verksamhet som omsätter 22 miljarder kronor och har närmare 10 000 anställda under sig:
Upplever du dig själv som en makthavare?
– I någon mening är jag det. Jag har inflytande över hur vi disponerar våra resurser men jag har mindre makt än de flesta tror. Byggbranschen är mer än entreprenörer, det finns ju inte minst kunder också.
Blir du igenkänd?
– Nej, det är bara de allra mest insatta branschmänniskorna som känner igen mig. Inom NCC vet nog de flesta vem jag är men inte alla.
Cision har kontrollerat hur ofta Sverigecheferna synts i svenska webbmedier under 2007. Det brukar ge en bra bild av det totala mediegenomslaget. Tomas Carlsson har 38 träffar och Mats Williamson 15.
– Byggcheferna har synts väldigt lite i medierna. Kommunalrådet i Ånge har till exempel synts betydligt oftare än vad byggcheferna gjort tillsammans, säger Henrik Zettergren, analytiker på Cision.
Ulf Thorné, presschef på NCC, beskriver en medieskugga: I lokala medier är det oftast regionchefer som uttalar sig och på riksnivå frågar journalister efter koncernchefen.
– För ett bolag, som NCC, där koncernkontor och Sverigekontor finns i samma land, vill journalister ofta tala med den högste chefen. Men det är inget vi styr åt det hållet utan mer en effekt av hur media fungerar, säger Ulf Thorné.
torsdag 30 augusti 2007
25 byggherrar om stigande byggpriser
Byggindustrin 2007-08-30
Färre anbud och högre priser. Så ser verkligheten ut för många byggherrar. Det visar vår enkät där 25 byggherrar fick svara på hur de märker av de ökade byggpriserna.
Hur märker ni av de ökande byggpriserna?
Hans Hofflander, fastighetschef på Akademiska hus
- För tillfället håller inte våra kalkyler. Priserna ligger ungefär 20 procent högre än de förväntade kostnaderna. Vi får skjuta på ungefär vart fjärde projektet, och se om vi kan hitta alternativa produktionsmetoder eller någon annan lösning.
Bengt Möller, informationsdirektör på Vasakronan
- Det är svårare att få in anbud, för det är stor efterfrågan på byggfirmor idag. Men vi har inte behövt ställa in några projekt. Vi har byggt upp den organisation som upphandlar så att vi kan hålla en rimlig kostnadsnivå.
Björn Ekström, teknisk direktör på Locum
- Våra budgetar är lite svårare att hålla, naturligtvis. Vi har svårare att få in anbud. Det har till och med hänt ett par gånger att vi inte fått in ett enda anbud. Så vi märker av två effekter: dels är det svårt att få jobbet gjort, dels kostar det mer pengar än vi har beräknat.
Leif Nordin, marknadsområdeschef på Norrporten i Sundsvall
- Det är lite svårt att göra de investeringar vi vill göra. Men än har vi inte behövt skjuta upp något projekt. Arbetskraft har vi inga problem med i Sundsvall. Utan problemet är att materialpriserna drar iväg.
Ravio Kiwi, projektchef på Skanska Fastigheter
- Vi märker via våra byggande organisationer i Skanska att det är svårare att få fram resurser. Vi har längre leveranstider och vi kan också se i uppföljningar att vi har en prisnivå som krupit upp en bit. Men vi har svårt att kvantifiera och säga hur mycket.
Niklas Hammarstedt, vd för Midroc Project CM
- Det är få anbud som kommer in när vi frågar. Och priserna på entreprenader är mycket högre än vi förväntar oss, generellt 20-30 procent och uppåt 40 procent i vissa fall. Material är marginellt dyrare, där är det leveranstiderna som är ett problem.
Gunnar Monsgård, utredningschef på HSB Projektpartner:
-På vissa håll har vi svårt att få in gångbara anbud, särskilt i områden med drag, som Stockholm. Men även i Linköping, Lund, Vellinge.
Martin Arkad, vd Järntorget Bostad:
-Vi arbetar ju i en koncern med egna produktionsresurser i vårt byggbolag. Det mest påtagliga för oss är bristen på UE i Stockholm; rör, el och mark. I våras sköt vi fram något projekt tidsmässigt på grund av bristande resurser, men det är igång nu.
Håkan Bergquist, vd Veidekke Bostad:
-Resursmässigt känns det okay. Vi har lång framförhållning och egna produktionsresurser. Däremot är ju leveranstiderna tuffa och det har hänt att underleverantörer inte klarat sina åtaganden och att vi fått byta leverantör. Tidsmässigt har det i stort sett fungerat.
Michael Cocozza, vd på Botrygg:
-Hittills har vi inte ändrat vare sig projektstarter eller tidplaner på grund av flaskhalsar och det beror på att vi etablerat ett väl fungerande nät av underleverantörer. Den andra förklaringen är att vi går utomlands när vi har resursbrist, både när det gäller material och personal.
Zdravko Markovski, affärsenhetschef för JM Bostad i Stockholm och JM produktion:
-Visst är det långa leveranstider på material, men uppriktigt sagt så märker vi inte av det mer än att vi hör det från våra externa beställare. I våra egenutvecklade projekt rullar det på.
Roger Pohjanen, chef affärsområde Bygg på Riksbyggen:
-De senaste åren har vi sett en uppenbar resursbrist som genererar ökade priser på material och arbete. Vi har hittills inte stoppat något projekt, men däremot har vi i kalkylskedet skjutit vissa projekt framåt i tiden. En annan hämmande faktor är konkurrensen om marken. Kostnaderna för markförvärv har stigit markant.
Göran Lidgren (m) ordförande i skolnämnden i Vallentuna.
- Priserna har gått upp kraftigt och vi har inte medel att betala. Det är väldigt illa. Vi har haft ett antal dagisbränder under våren och behöver bygga upp fem förskolor, men det vi har budgeterat räcker inte på långa vägar. Vi kan inte bygga nytt.
Örjan Lid (m), ordförande i kommunstyrelsen i Vallentuna kommun.
- Ja, vi har samma otrevliga prisutveckling som i Stockholm. Det är glödhett. Allt vad vi har räknat på vad gäller att bygga nya dagis och skolor, alla äldre kalkyler, får vi göra om. Men än så länge har vi inte tvingats skjuta upp något projekt. Vi biter i det sura äpplet.
Bert Öhlund (s), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå kommun.
- Ja, vi märker att blir det dyrare och priserna på byggmaterial har ökat. Vi har ett begränsat utrymme för investeringar och ökar priserna ännu mer kanske vissa investeringar får skjutas på framtiden eller att vi måste prioritera om.
Kjell Jansson (m), kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje kommun.
- Det är dyrt att bygga nu. Vissa saker måste vi bygga, men vi drar in på underhållet och vissa projekt får vi lägga i malpåse, till exempel ombyggnaden av Rodengymnasiets aula. Det får vänta tills det blir billigare.
Gösta Bergenheim (m), kommunstyrelsens ordförande i Varbergs kommun.
- Både genom att det är brist på byggmaterial och på arbetskraft. Prisen på de anbud vi får in har blivit mycket högre än de kostnadsberäkningar vi har gjort och ibland har vi knappt fått in några anbud alls. Byggkostnaderna har ökat kraftigt på rätt kort tid.
Allan Leveau, nybyggnadschef, Svenska Bostäder:
-Anbuden ligger generellt högre än vi beräknat och vi har till och med märkt ett ointresse från byggentreprenörerna att lämna anbud. Vi får ofta forma om projekten för att klara dem ekonomiskt.
Ingvar Andreasson, chef för bygg- och teknikavdelningen, Familjebostäder:
-Priserna har stigit påtagligt och det är svårt att över huvud taget få tag på entreprenörer. De höjda byggpriserna är ett större bekymmer än de borttagna bidragen för byggandet av hyreslägenheter.
Stellan Blomberg, byggnadschef, Stockholmshem:
-Budgetar som gjorts för något år sedan har vi svårt att hålla. Den sammantagna bilden av att stöden för att bygga hyreslägenheter försvann och att byggpriserna stigit, har satt oss i en svår situation.
Thomas Ström, byggchef på Förvaltaren, kommunalt bostadsbolag i Sundbyberg:
-Det har blivit dyrare för oss att köpa entreprenader och det är svårt att få tag på företag; färre lämnar anbud.
Per Widerstedt, projektchef på byggavdelningen vid Mimer, kommunalt bostadsbolag i Västerås:
-Det har varit en ståndig ökning de senaste två åren men våra projekt har kunnat genomföras. Framförallt är det stål och installation som ökat - el har blivit mycket dyrare.
Elin Lagerqvist (s) oppositionsråd i Jönköping:
-Vi märker ständigt av de påtagligt ökande priserna genom att våra projekt fördyras. I ett fall då en förskola skulle byggas var anbuden som kom in så höga att vi hajade till.
Anders Almgren (s) oppositionsråd i Lund:
-Det kommunala bostadsbolaget får allt svårare att producera hyresrätter. Borttagandet av räntebidragen hade inte slagit så hårt om inte priserna stigit så mycket. Samtidigt blir skolor och förskolor väldigt dyra att bygga.
Anders Rubin (s) byggkommunalråd i Malmö:
-Det här är en väldigt het region och vi märker att det är ett svalt intresse från entreprenörerna för vissa typer av projekt. Vi får signaler om att det ofta är svårt att få ihop kalkylerna och en del projekt stoppas tidigt. Nästan ingenting kan genomföras som planerat.
Hans Hofflander, fastighetschef på Akademiska hus
- För tillfället håller inte våra kalkyler. Priserna ligger ungefär 20 procent högre än de förväntade kostnaderna. Vi får skjuta på ungefär vart fjärde projektet, och se om vi kan hitta alternativa produktionsmetoder eller någon annan lösning.
Bengt Möller, informationsdirektör på Vasakronan
- Det är svårare att få in anbud, för det är stor efterfrågan på byggfirmor idag. Men vi har inte behövt ställa in några projekt. Vi har byggt upp den organisation som upphandlar så att vi kan hålla en rimlig kostnadsnivå.
Björn Ekström, teknisk direktör på Locum
- Våra budgetar är lite svårare att hålla, naturligtvis. Vi har svårare att få in anbud. Det har till och med hänt ett par gånger att vi inte fått in ett enda anbud. Så vi märker av två effekter: dels är det svårt att få jobbet gjort, dels kostar det mer pengar än vi har beräknat.
Leif Nordin, marknadsområdeschef på Norrporten i Sundsvall
- Det är lite svårt att göra de investeringar vi vill göra. Men än har vi inte behövt skjuta upp något projekt. Arbetskraft har vi inga problem med i Sundsvall. Utan problemet är att materialpriserna drar iväg.
Ravio Kiwi, projektchef på Skanska Fastigheter
- Vi märker via våra byggande organisationer i Skanska att det är svårare att få fram resurser. Vi har längre leveranstider och vi kan också se i uppföljningar att vi har en prisnivå som krupit upp en bit. Men vi har svårt att kvantifiera och säga hur mycket.
Niklas Hammarstedt, vd för Midroc Project CM
- Det är få anbud som kommer in när vi frågar. Och priserna på entreprenader är mycket högre än vi förväntar oss, generellt 20-30 procent och uppåt 40 procent i vissa fall. Material är marginellt dyrare, där är det leveranstiderna som är ett problem.
Gunnar Monsgård, utredningschef på HSB Projektpartner:
-På vissa håll har vi svårt att få in gångbara anbud, särskilt i områden med drag, som Stockholm. Men även i Linköping, Lund, Vellinge.
Martin Arkad, vd Järntorget Bostad:
-Vi arbetar ju i en koncern med egna produktionsresurser i vårt byggbolag. Det mest påtagliga för oss är bristen på UE i Stockholm; rör, el och mark. I våras sköt vi fram något projekt tidsmässigt på grund av bristande resurser, men det är igång nu.
Håkan Bergquist, vd Veidekke Bostad:
-Resursmässigt känns det okay. Vi har lång framförhållning och egna produktionsresurser. Däremot är ju leveranstiderna tuffa och det har hänt att underleverantörer inte klarat sina åtaganden och att vi fått byta leverantör. Tidsmässigt har det i stort sett fungerat.
Michael Cocozza, vd på Botrygg:
-Hittills har vi inte ändrat vare sig projektstarter eller tidplaner på grund av flaskhalsar och det beror på att vi etablerat ett väl fungerande nät av underleverantörer. Den andra förklaringen är att vi går utomlands när vi har resursbrist, både när det gäller material och personal.
Zdravko Markovski, affärsenhetschef för JM Bostad i Stockholm och JM produktion:
-Visst är det långa leveranstider på material, men uppriktigt sagt så märker vi inte av det mer än att vi hör det från våra externa beställare. I våra egenutvecklade projekt rullar det på.
Roger Pohjanen, chef affärsområde Bygg på Riksbyggen:
-De senaste åren har vi sett en uppenbar resursbrist som genererar ökade priser på material och arbete. Vi har hittills inte stoppat något projekt, men däremot har vi i kalkylskedet skjutit vissa projekt framåt i tiden. En annan hämmande faktor är konkurrensen om marken. Kostnaderna för markförvärv har stigit markant.
Göran Lidgren (m) ordförande i skolnämnden i Vallentuna.
- Priserna har gått upp kraftigt och vi har inte medel att betala. Det är väldigt illa. Vi har haft ett antal dagisbränder under våren och behöver bygga upp fem förskolor, men det vi har budgeterat räcker inte på långa vägar. Vi kan inte bygga nytt.
Örjan Lid (m), ordförande i kommunstyrelsen i Vallentuna kommun.
- Ja, vi har samma otrevliga prisutveckling som i Stockholm. Det är glödhett. Allt vad vi har räknat på vad gäller att bygga nya dagis och skolor, alla äldre kalkyler, får vi göra om. Men än så länge har vi inte tvingats skjuta upp något projekt. Vi biter i det sura äpplet.
Bert Öhlund (s), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå kommun.
- Ja, vi märker att blir det dyrare och priserna på byggmaterial har ökat. Vi har ett begränsat utrymme för investeringar och ökar priserna ännu mer kanske vissa investeringar får skjutas på framtiden eller att vi måste prioritera om.
Kjell Jansson (m), kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje kommun.
- Det är dyrt att bygga nu. Vissa saker måste vi bygga, men vi drar in på underhållet och vissa projekt får vi lägga i malpåse, till exempel ombyggnaden av Rodengymnasiets aula. Det får vänta tills det blir billigare.
Gösta Bergenheim (m), kommunstyrelsens ordförande i Varbergs kommun.
- Både genom att det är brist på byggmaterial och på arbetskraft. Prisen på de anbud vi får in har blivit mycket högre än de kostnadsberäkningar vi har gjort och ibland har vi knappt fått in några anbud alls. Byggkostnaderna har ökat kraftigt på rätt kort tid.
Allan Leveau, nybyggnadschef, Svenska Bostäder:
-Anbuden ligger generellt högre än vi beräknat och vi har till och med märkt ett ointresse från byggentreprenörerna att lämna anbud. Vi får ofta forma om projekten för att klara dem ekonomiskt.
Ingvar Andreasson, chef för bygg- och teknikavdelningen, Familjebostäder:
-Priserna har stigit påtagligt och det är svårt att över huvud taget få tag på entreprenörer. De höjda byggpriserna är ett större bekymmer än de borttagna bidragen för byggandet av hyreslägenheter.
Stellan Blomberg, byggnadschef, Stockholmshem:
-Budgetar som gjorts för något år sedan har vi svårt att hålla. Den sammantagna bilden av att stöden för att bygga hyreslägenheter försvann och att byggpriserna stigit, har satt oss i en svår situation.
Thomas Ström, byggchef på Förvaltaren, kommunalt bostadsbolag i Sundbyberg:
-Det har blivit dyrare för oss att köpa entreprenader och det är svårt att få tag på företag; färre lämnar anbud.
Per Widerstedt, projektchef på byggavdelningen vid Mimer, kommunalt bostadsbolag i Västerås:
-Det har varit en ståndig ökning de senaste två åren men våra projekt har kunnat genomföras. Framförallt är det stål och installation som ökat - el har blivit mycket dyrare.
Elin Lagerqvist (s) oppositionsråd i Jönköping:
-Vi märker ständigt av de påtagligt ökande priserna genom att våra projekt fördyras. I ett fall då en förskola skulle byggas var anbuden som kom in så höga att vi hajade till.
Anders Almgren (s) oppositionsråd i Lund:
-Det kommunala bostadsbolaget får allt svårare att producera hyresrätter. Borttagandet av räntebidragen hade inte slagit så hårt om inte priserna stigit så mycket. Samtidigt blir skolor och förskolor väldigt dyra att bygga.
Anders Rubin (s) byggkommunalråd i Malmö:
-Det här är en väldigt het region och vi märker att det är ett svalt intresse från entreprenörerna för vissa typer av projekt. Vi får signaler om att det ofta är svårt att få ihop kalkylerna och en del projekt stoppas tidigt. Nästan ingenting kan genomföras som planerat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)