Nya PBL kan öka byggandet

Byggvärlden 2011-05-30

Stockholm har organiserat om och anställt för att följa nya PBL. ”Vi jobbar nu i ett team med arkitekter och ingenjörer”, säger Ann-Kristin Kaplan.

Den nya plan– och bygglagen trädde i kraft 2 maj. För kommunerna innebär det en del förändringar i sättet att arbeta.
– Vi har rekryterat personal för att klara den ökade administrationen och organiserat om. Bygganmälan försvinner och de tekniska egenskapskraven ingår i bygglovet. Därför är vi nu ett team av arkitekter och ingenjörer, för att få med den kompetensen redan i tidiga skeden, säger Ann-Kristin Kaplan, bygglovschef i Stockholms stad.
Några andra stora förändringar?
– Det får högst gå 10 veckor från att vi fått en komplett ansökan till beslut så vi kommer att vara proaktiva så att det blir rätt från början. Vi har startat ett servicecenter för att ge information.
Stockholm var tidigare kritiskt till nya PBL. Hur ställer ni er i dag?
– Nu är det en ny lag som ska göra det enklare för dem där ute och det vill vi ju bidra till, så det är bara att följa den. Det ska gå snabbare och ett bygglov vinner laga kraft direkt, som det inte gjort tidigare.
Ni måste också åka ut på byggen – kommer ni att hinna det?
– Ja, det räknar vi med. Men vi behöver inte åka ut på alla ärenden, som carportar eller mindre ombyggnader. Vår uppskattning är att vi måste åka ut på 20 procent av ärendena.
Regeringen hoppas att nya PBL ska leda till ökat byggande. Tror du att det kommer att bli så i Stockholm?
– Stockholm är en attraktiv marknad och om processerna går snabbare är det positivt för byggandet. Instansordningen ändras samtidigt så det blir färre steg vid överklaganden. Tid kostar pengar, så det är bra att det fortare.

Här är JM:s nya sätt att bygga

Byggvärlden 2011-05-19

Projekteringen började likriktas i slutet av 2003.Nu tar JM nästa stora steg med "Strukturerad produktion".
- Det är vårt största förändringsprojekt någonsin, säger koncernchefen Johan Skoglund.

En del byggare satsar på bostadsproduktion i fabrik.

- Vi valde i stället att definiera produkten för att skapa rationell storskalighet, säger Zdravko Markovski, affärsenhetschef för JM Bostad Stockholm.

JM tog 2003 en tydligare roll gentemot arkitekterna och sa att JM vet bäst vad kunderna vill ha. De tog fram enhetliga projekteringsanvisningar, satte standard för exempelvis våningshöjd och minskade antalet produkter.

Men de slog aldrig på stora trumman. En processförbättring är svår att beskriva. JM-modellen handlar om lean-tänkande, att ta bort tidsslöserier och jobba med ständiga förbättringar.

Nu är det "Strukturerad produktion" som gäller.

- Det är stort eftersom det påverkar så många. 70-80 procent av vår personal är inblandad, säger Zdravko Markovski.

Utfackningsväggar, innerdörrar, gipsning - alla arbetsmoment ska utföras på exakt samma sätt varje gång. Med samma verktyg och maskiner, samma skruvar, bultar och liknande. Byggnadsarbetarna är med och tar fram de detaljerade montageanvisningarna som de sedan ska följa.

Johan Skoglund och Zdravko Markovski på huvudkontoret är lyriska och talar om genomgripande förbättringar, som ska fortsätta.

- Det handlar om att effektivisera och bygga med färre fel. Det ger en stabilitet på kostnadssidan och samtidigt en bättre arbetsmiljö. Vi kommer att vara en bra bit på väg med strukturerad projektutveckling om fem till sju år, säger Johan Skoglund.

Men när tidningen Byggnadsarbetaren besökte ett bygge i Lund var inte snickarna lika lyriska. De talar om en yrkesskicklighet som inte kommer att behövas.

- Jag tycker om att tänka igenom hur saker och ting ska utföras. När man vet att ett moment är på gång så börjar jag fundera. Hur har vi gjort tidigare, hur ska vi göra nu och vad går att förbättra? Den tillfredställelsen försvinner när allt blir styrt och det känns inte bra, säger Rolf Nilsson, snickare från Ystad till Byggnadsarbetaren.

Häv byggstoppet i Linköping

Linköpings Tidning 2011-03-29


Den åttonde mars i år skickade byggherrarna, Botrygg, HSB, JM, Kärnhem, Riksbyggen och Stångåstaden en skrivelse till miljöminister Andreas Carlgren. I skrivelsen begär man ett klarläggande av staten för att slippa de produktionsstopp som uppstår på grund av statens olika tolkning av flygbuller i samband med byggande.

Konflikten mellan, å ena sidan, kommunens planer på bebyggelse och å andra sidan en fungerande flygtrafik i flygets huvudstad, är ett dilemma för alla inblandade.

Boverket eller Naturvårdsverket
De gamla statliga riktlinjerna för buller fungerade inte i kommunen vid detaljplanering av områden i närhet till flygverksamhet. Reglerna för hur riktvärden ska tillämpas har tidigare varit oklara och utvecklingen av Saabs verksamhet och Linköpings flygplats skulle också kunna hotas på längre sikt med de gamla riktlinjerna.
Förra året dök Boverkets handbok upp som en lösning på problemet. I huvudsak innebär de allmänna råden att man lindrar kraven på flygbullerhänsyn i utemiljöer. Råden var utformade med hänsyn till Linköpings och andra kommuners behov av att kunna utveckla sina befintliga städer med nya bostäder och samtidigt skapa större trygghet för den långsiktiga verksamheten vid flygplatsen.

En annan tolkning
Det statliga Naturvårdsverket har dock en annan och tuffare tolkning än vad Boverket har och det är något som retat upp ansvarig politiker i Linköping Muharrem Demirok. Kommunalrådet Demirok har sympati för byggherrarnas agerande och han har även förståelse för det faktum att Saab ofta överklagar detaljplaner.
– Jag har inga problem med att Saab agerar som de gör. Problemet för oss är att frågan hamnar mellan två stolar. Här har vi två statliga institutioner, Boverket och Naturvårdsverket och de har tyvärr olika uppfattningar. Det är olyckligt att staten inte kan bestämma sig för vilken fot de ska stå på och det drabbar vår kommun, konstaterar Muharrem Demirok bekymrat.
– Jag tycker att det är jättekonstigt att staten å ena sidan lägger beställning på en utvecklad militär flygverksamhet men samtidigt vill man inte ge den staden, där flygproduktionen har sitt säte, förutsättningar för att utvecklas på ett hållbart sätt.
– Det här ställer till stora besvär för oss i kommunen att den ena handen inte känner till vad den andra gör i staten. Jag är väldigt besviken på det sätt som Carlgrens departement valt att hantera den här frågan.

Ny fotbollsarena till Linköping

Byggindustrin 2011-02-09

Det står klart att det ska byggas en ny fotbollsarena i Linköping efter ett beslut från kommunstyrelsen.

Det var i dag kommunstyrelsen i Linköping beslöt att ge klartecken för en ny fotbollsarena. Efter en upphandling beslöts att anbudet från Botrygg Fastigheter HB och Botryggruppen AB, en fastighetskoncern med säte i Linköping, skulle antas. Anbudet innebär att Botrygg Fastigheter HB och Botryggruppen AB bygger och äger arenan, men hyr ut den till Linköpings kommun i 25 år. Hyreskostnaden bli högst 11,4 miljoner kronor per år i 2010 års prisläge.
Arenan kommer att byggas i den nya stadsdelen Kallerstad som planeras att fullt utbyggd innehålla omkring 5 000 bostäder och 15-20 000 arbetsplatser.
Det anbud som kommunen antagit innebär en arena omsluten med läktare på alla fyra sidor om fotbollsplanen som skapar ett väl inneslutet arenarum med drygt 8 000 publikplatser varav drygt 5 000 på sittplatsläktare under tak. Arenan byggs så att publikkapaciteten ska kunna öka till 12 000 åskådare under en andra byggetapp.
Huvudläktaren är placerad på arenans/planens östra sida. Arenans södra sida, kortsidan mot Norrköpingsvägen, synliggör tydligt arenan genom kommersiella lokaler längs kortsidan, samt i de två punkthus i hörnen av arenan.
Anbudet har bedömts och poängsatts av kommunens upphandlingsgrupp, arkitekter från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, samt funktionärer från Svenska Fotbollsförbundet. Såväl arenans funktion, som karaktär, får höga poäng.
Den nya arenan börjar byggas efter sommaren och ska stå klar i god tid inför fotbolls-EM för damer 2013.
Namnet på den nya arenan är ännu inte bestämt.

Botrygg Götborg AB bygger miljömärkta lägenheter i Lundby

Boplats Göteborg 2010-12-20



För fem år sedan vann fastighetsbolaget Botrygg kommunens markanvisningstävling med inriktning på hållbart byggande i Lundby Kyrkby. Till våren är det inflyttning i de fem husen med sammanlagt 105 lägenheter.
- Det handlar om yteffektiva ettor, tvåor och treor med rimliga hyror, säger Joachim Arcari, VD för Botrygg i Göteborg.

Rimliga hyror
Hyrorna är än så länge preliminära, men priset för en etta på 32 kvm är satt på 4500 kr/mån, medan en tvåa på 57 kvm kostar 6 750 kronor och en trea på 66 eller 68 kvm ligger på mellan 7 600 och 7 900 kronor. Joachim Arcari framhåller två saker som gjort att man kan hålla ner hyrorna.
- Dels har vi kunnat bygga billigare under lågkonjunkturen, dels har vi inte så stora lönsamhetskrav. Eftersom vi fokuserar på ett långsiktigt ägande jagar vi inga kvartalsrapporter med höga vinster som börsbolagen. Vi önskar istället att hyresgästerna bor kvar länge.
Vann miljötävling 2005
De fem bostadshusen på Trekantsgatan som nu håller på att byggas utgjorde förslaget "Spara, slösa inte" i kommunens miljöinriktade markanvisningstävling 2005. I juryn satt inte bara tjänstemän från fastighets- och stadsbyggnadskontoret, utan även experter från Chalmers och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Så vad är det som gör fastigheterna så speciella?
- Vi bygger alltid miljöinriktat och anpassat, men här har vi kryddat med ytterligare några saker. Solfångare som värmer vattnet på sommaren, tröga väggar av betong som gör det svalare på sommaren och varmare på vintern, och sedumtak.

Sedumtak, vad är det?
- Det är ett tak med örter, mossa och gräs. Det inte bara isolerar bättre, det binder och fördröjer också regnvatten så att det inte belastar avloppet. Istället går det långsamt ner i dagvattenkanaler som sedan mynnar ut i olika dammar. Fastigheterna har förresten också gråvattenåtervinning, vilket innebär att förbrukat vatten inte heller går rakt ut i avloppet, utan istället samlas i vattenväxlare som förvärmer varmvattnet i husen.

Odlingslotter
På området kommer det också att finnas 20 odlingslotter, ett gemensamt växthus och ett hobbyrum.
- Vi riktar oss till folk som ett ekologiskt intresse, men kanske inte jättegröna fingrar. Här får de en chans att odla lite grönsaker, säger Joachim Arcari.
Slipper elabonnemang
Han berättar också att varje hus kommer att ha en egen elmätare som mäter upp vad varje hyresgäst förbrukar.
- Sedan tar vi betalt för det, vilket innebär att hyresgästerna slipper kostnaden för ett eget elabonnemang. Det sparar man ganska mycket pengar på.

Behöver ingen bil
Husen på Trekantsgatan placeras som "hus i en park" och området blir, enligt Botrygg, en naturlig fortsättning på Kyrkbyns villaområde. Till parkmiljöinslagen hör bänkar, sittgrupper och grillplats. Bilparkeringar kommer också att finnas, men sprängs in i mindre utrymmen för att inte ta över som stora trista ytor.
- Man behöver egentligen ingen bil här. Bussen går på gatan intill och det är inte mer än 100 meter till Eriksbergs köpcentrum, säger Joachim Arcari.

Rökfritt
Och så en sak till. Lägenheterna kommer, precis som enligt Botryggs standard, att vara rökfria. Men väcker inte det irritation?
- Ha ha. Nej det har det inte gjort. Jag tror det flesta idag förstår att det inte är hälsosamt att röka.

Nya byggprojekt förtäta centrala stan

Norrköpings Tidningar 2010-12-16

Det byggs på flera håll i innerstan. Gamla rivningstomter håller på att fyllas igen. Och den positiva trenden kommer snart att späs på med ytterligare byggprojekt.

Ledningen för stadsplaneringsnämnden och stadsbyggnadskontoret ville under en pressträff på tisdagen därför slå ett slag för att det är "go" i Norrköping. Att det främst byggs för bostäder, men även för kontor och hotell.
"Förtäta staden"Att de gamla surdegarna till rivningstomter, rester från 1960- och 70-talens omfattande rivningar, håller på att byggas igen.
- Att förtäta staden är vårt uppdrag och vi ser rivningstomterna i innerstan som en tillgång, sade ordförande Eva Andersson (S). Där finns redan en tillgång till exempelvis fjärrvärme och kollektivtrafik.
NT har vid flera tillfällen rapporterat om de olika byggen som är på gång, eller som är under planering och projektering (se faktaruta).
Frågan är bara vem som ska har råd att bo där.
Dyrast gick förstFör det är fruktansvärt dyrt att bygga nytt och i Norrköping är det i stort sett bara Lundbergs och Hyresbostäder som bygger hyresrätter.
Sedan det statliga bidraget för hyresrätter försvann, handlar det mest om bostadsrätter. Men i HSB:s planerade bygge vid Saltängsgatan var det en stor våning för fem miljoner kronor och med en månadsavgift på åtskilliga tusen som såldes först.
Och tydligen finns det en marknad för dyra bostäder, med en ganska rejäl månadsavgift. Just detta faktum kan i förlängningen vara positivt för unga människor som vill bo i en hyresrätt i innerstan.
Flyttstudier- Det finns fler flyttstudier gjorda i andra svenska städer som visar på en lång kedja av lägenhetsbyten, från den riktigt dyra bostadsrätten ned till en hyreslägenhet på en tvåa, sade stadsarkitekt Dag Johansson.
- Vi tror att det även gäller för Norrköping och vi kanske behöver göra en egen studie.

HSB Östra ska bygga bostadsrätter längs Saltängsgatan.
Fastighets AB L E Lundberg ska uppföra flera bostadshus längs Kvarngatan, samtidigt som Hyresbostäder ska bygga ett nytt hyreshus invid Refvens grund.
Norskägda Aspelin Ramm ska bygga hotell och bostäder vid gamla busstationen.
Lundbergs ska dessutom bygga bostäder mellan Olai Kyrkogata och Kristinagatan.
BoTrygg från Linköping ska bygga ett nytt bostadshus på Nya Torget och ett bostadskomplex vid Karl Johan-skolan, det senare överklagat till regeringen.
Mellan Västgötegatan och Bredgatan ska Ståhls och HSB Östra bygga nya bostäder och Sverigehuset ska bygga bostäder på en rivningstomt längs Gamla Rådstugugatan. Samma företag bygger just nu bostadsrätter vid Saltängsgatan.
Vid den västra delen av Nygatan ska företaget Sefab bygga ett mindre bostadshus.
I hörnet av Skolgatan-Järnbrogatan planeras för ett mer exklusivt bostadshus. Totalt rör det sig om 1 300 nya lägenheter i innerstan under en sjuårsperiod.

Full fart för bygg i Stockholm

Byggindustrin 2010-11-03


Det går bra för byggbranschen i Stockholm – och nu kommer jobben.

Byggbranschen i Stockholm tar ordentlig fart under tredje kvartalet 2010. Byggandet och antalet anställda visar den snabbaste ökningen sedan 2008 och 79 procent av företagen noterar att orderstocken ökar.
Det visar en färsk barometer från Stockholms Handelskammare.
Under fjärde kvartalet kommer de nya jobben främst i byggindustrin, databranschen och handeln med motorfordon.
– Så fort företagen börjar anställa dyker arbetskraftsbristen upp som gubben i lådan. It- och byggföretag uppger redan att de har problem att hitta kompetent arbetskraft. Flexibiliteten behöver förbättras på arbetsmarknaden och det måste bli lättare att flytta till huvudstadsregionen, säger Johan Treschow, ekonomisk analytiker på Stockholms Handelskammare.

Uppsving för bostadsbyggandet

Byggindustrin 2010-10-15


Bostadsbyggandet har tagit fart ordentligt under 2010. Det är framför allt byggandet av bostadsrätter som ökat.

– En stark BNP-tillväxt och hushållens optimism lägger grunden för ett ökat bostadsbyggande, säger Hans-Åke Palmgren, analytiker på Boverket.
Bostadsbyggandet nådde botten under förra året, då 18 500 bostäder påbörjades. I år påbörjas 25 500 bostäder, enligt Boverkets prognos.
Bostadsbyggandet fortsätter att öka nästa år. Då påbörjas 28 000 bostäder.
Under åren 2009 till 2011 tror Boverket att byggandet av flerbostadshus ökar med 70 procent. Det är framför allt byggandet av bostadsrätter som ökar.
Försäljningen av nya småhus har däremot tappat fart i år. En orsak till tappet kan vara att det är brist på tomter i många kommuner, uppger Boverket. En ytterligare förklaring kan vara att Rot-avdraget gjort det mer lönsamt att renovera sitt befintliga hus. Även osäkerheten om bostadsprisernas utveckling kan ha minskat investeringsviljan.
– Vi bedömer dock att risken för stora prisfall på bostadsmarknaden är relativt liten. Hushållen har fått allt mer pengar över när boendet är betalat, säger Hans-Åke Palmgren.
Boverket räknar med att efterfrågan på nya småhus ökar efterhand som den ekonomiska utvecklingen blir allt mer stabil. Men det förutsätter samtidigt att kommunerna ökar utbudet av byggklara tomter.

Dubblering av nya lägenheter

Byggindustrin 2010-09-08


Antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus har fördubblats jämfört med förra året.

Antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus fördubblades under det första halvåret 2010 jämfört med samma period föregående år. Detta visar ny statistik från Statistiska Centralbyrån. Det är den kraftigaste ökningen som registrerats hittills och påbörjandet är tillbaka på samma nivå som 2004. Även påbörjandet av småhus ökade under samma period.

Nya energikrav från EU utmanar byggsektorn

Byggindustrin 2010-08-31

Den 19 maj 2010 antogs EU-direktivet 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. I EU-direktivet används begreppet "Nära noll-energibyggnader" (NNE) och inriktningen kommer att få en omvälvande inverkan på hela byggsektorn. Men redan 2015 vill EU att vart tredje projekt når målen. Kan byggföretagen se konkurrensfördelar att gå snabbt fram. Johnny Kellner, Veidekke, ställer frågan.

Enligt EU-direktivet är en NNE-byggnad en byggnad med mycket höga energiprestanda. I jämförelse med nu gällande innebär det en halvering. Och den energi som måste tillföras ska till huvudsakligen komma från förnyelsebara, näraliggande energikällor.
EU-direktivet träder i kraft för alla nya byggnader 31 december 2020 och för den offentliga sektorn redan två år dessförinnan. Men redan 2015 vill EU att 30 procent av alla nya byggnader når målen.
För svensk del är det Energimyndigheten som i samråd med Boverket definierar den svenska tillämpningen av direktivet. Energimyndigheten ska överlämna sin rapport till regeringen i höst.
Byggindustrin har här en mycket stor utmaning att bearbeta framöver. Man frågar sig nu vilka byggbolag som ser konkurrensfördelar att vara en del av de 30 procent som når målen redan 2015?
Nära och förnybar
Tolkningen av vad som i EU-direktivet menas med förnybara energikällor som produceras på plats eller i närheten blir helt avgörande för svenskt vidkommande.
Det svenska fjärrvärmesystemet är ur miljösynpunkt helt unikt i ett europeiskt perspektiv och kommer 2020 i huvudsak ha en energimix med över 85 procent förnybara bränslen. Utsläppen av koldioxid från miljövänlig fjärrvärme kommer tack vare detta att bli mycket låg, cirka 3g per levererad kWh värme enligt Fortums prognos.
Det är därför väsentligt att Sverige kan övertyga EU att inrymma att miljövänlig fjärrvärme inom EU-direktivet. Att vi sedan har ett olyckligt fjärrvärmemonopol i Sverige och därmed en prissättning på fjärrvärme som många reagerar över är en annan fråga i detta sammanhang. Eftersom även bioenergi kommer att bli en bristvara i framtiden måste vi alltid bygga värmeeffektivt trots det ringa värmebehovet och den miljövänliga fjärrvärmens låga koldioxidutsläpp.
Hushållning av el är extra viktigt i detta sammanhang eftersom Sverige är sammankopplat med det europeiska elnätet och därför tar del av den kolkondensproducerade elen från Europa som ger upphov till stora utsläpp av koldioxid.
Skillnad för bostadsrätt och hyresrätt
Det är vare sig en dramatisk framtida teknikfråga eller behov av extra stora FoU insatser för att vi ska uppnå NNE-nivå för flerfamiljshus. I första hand är det en ekonomisk och finansiell fråga framförallt för flerbostadshus där även upplåtelseformen bostadsrätt eller hyresrätt är en väsentlig faktor. Investeringar för utökad väggisolering, bättre fönster, effektivare värmeåtervinning och informationsteknologi medför lägre driftkostnader men ger samtidigt högre kapitalkostnader.
Det kräver att bankerna beviljar utökade lån för byggherrens högre kostnader. För kommersiella lokaler finns det ett större ekonomiska utrymme viket gör det lättare att uppnå NNE-standard. I dag riskerar finansieringen att utgöra ett hinder.
För bostadsrätt måste alla kapitalkostnader betalas av köparen vid tillträdet av lägenheten medan det vid hyresrätt går att fördela kostnaderna på hyran över en längre tidsperiod. Därför kan inte livscykelkostnads analyser tillämpas lika för olika upplåtelseformer. Det är därför väsentligt att Energimyndigheten tar hänsyn till vilken upplåtelseform som avses, bostadsrätt eller hyresrätt i sin kostnadsanalys. Det är alltid bostadskunden som får betala slutnotan.
När kostnadsanalysen för NNE flerbostadshus tas fram måste därför kostnader för slutkund redovisas. Detta innebär att entreprenad- och byggherreomkostnader och moms måste ingå i kalkylen. Dessa poster "glöms" tyvärr lätt bort vilket gör en lönsamhetsanalys felaktig. Även begreppet kWh/m2 A temp kan ifrågasättas som värdemätare för NNE-byggnader eftersom det redovisningsmässigt ger lägre värmebehov ju större lägenheten är och ju större andelen är av biutrymmen som är uppvärmda till mer än +10 grader. Det vill säga installeras t ex stora varmförråd i ett flerbostadshus ger detta ett lägre kWh/m2A temp än kallförråd trots att det totala värmebehovet för byggnaden ökar.
Robust byggteknik
För NNE-byggnader måste byggbranschen se till att säkra och robusta byggtekniska lösningar tillämpas. SP:s utredning om väggkonstruktioner av trä (enstegstätning) visar detta.
För högisolerade väggar kan dagens traditionella teknik med putsade lätta utfackningsväggar av trä därför vara tveksam. Det är också svårare att uppnå en god täthet för dessa konstruktioner. Täthet är en helt avgörande faktor för en god värmeeffektivitet. För NNE-byggnader måste därför sannolikt andra oorganiska väggkonstruktioner börja tillämpas där en täthet på mindre än 0,30 l/s m2 bör eftersträvas.
Att klara NNE-standard genom extrema väggtjocklekar kan vara fel väg att gå och ger dessutom en marginell värmebesparing i förhållande till kostnaderna. Det är således väsentligt att ta kloka beslut och inte basera dessa på vad ögat ser och hjärtat säger. Därför är det viktigt att prioritera rätt saker i rätt ordning ur klimat- och energisynpunkt samtidigt som en rimlig ekonomi måste prioriteras. En ytterligare förutsättning är också att begreppet köpt energi inte tillämpas utan att man i stället nu ser på byggnadens verkliga energibehov. Oönskade övertemperaturer inomhus är en annan fråga som måste uppmärksammas för NNE-byggnader så att inte el-slukande kylning blir ett framtida hygien- och konsumentkrav.
Ingen individuell mätning
Till skillnad från individuell mätning avseende tappvarmvatten och hushållsel är individuell mätning för uppvärmning i NNE-byggnader inte relevant. Värmebehovet blir mycket lågt och investeringskostnaderna för mätning av uppvärmning ger en pay off tid på upp till 100 år med dagens prisnivå vilket inte är försvarbart.
NNE-byggnader har målet att minst halvera dagens BBR-krav på 110 kWh/m2 A temp och år (zon III) det vill säga mindre än 55 kWh/m2 A temp och år. Betydelse av ändrade klimatzonindelningar i BBR ökar därför. Ur klimathänseende är det stor skillnad mellan t ex Gävletrakten och Skåne som i dag ligger inom samma klimatzon. Med en utökad zonindelning både för de södra och norra delarna av Sverige nås en rättvisare fördelning och att övergången mellan zonerna blir mindre känslig.
Problem med energisnåla vitvaror
Teknikutvecklingen mot allt energisnålare vit- och brunvaror har hittills varit mycket positiv. Utvecklingen till kraftigt minskad elanvändning för dessa produkter får till följd att byggnadens värmeandel ökar något genom att en stor del av elenergin tidigare omvandlades till värme.
De nya EU-kraven för utfasning av glödljus och minskad standby el kommer ytterligare att öka husets värmebehov men att minska el-andelen. Skillnaden i dag mellan de bästa vitvarorna och de sämsta ger cirka 3 kWh/m2 A temp i ökat värmebehov vilket är mycket på marginalen. Det är viktigt att ta hänsyn till detta när kraven för NNE-byggnader sätts. Att som i en del tillämpningar enbart förlita sig på så kallade "gratisenergi" från vit- och brunvaror, belysning och kroppsvärme som energikälla kompletterat enbart med ett centralt eftervärmningsbatteri har sina risker ur komfortsynpunkt och framtida energibalans.
Gemensam beräkning av koldioxid
Vilken energikvalitet (exregi) vi använder är av stor betydelse för klimatat. Det är också nödvändigt att ta hänsyn till och göra skillnad på om det är el eller lågkvalitativ värme (fjärrvärme) som förbrukas.
I samband med NNE-byggnader är det för branschens trovärdighet nödvändigt med ett gemensamt beräknings- och redovisningssätt för primärenergi och koldioxidkvoter. Det är därför viktigt att Energimyndigheten vågar ta ansvar för detta.
Det är också ett grundläggande krav ur konsumentsynpunkt att enkelt kunna jämföra byggindustrins produkter. Bilindustrin har sedan länge ett standardiserat redovisningssätt för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. I dag råder emellertid en stor osäkerhet och villrådighet inom byggbranschen beroende på otydlighet från Energimyndigheten. Detta medför att byggbolagen i dag beräknar utsläppskvoter för koldioxid på det sätt som passar dem bäst och som ger det bästa resultat i deras årsredovisningar.
Skillnad bör göras för produktval och driftfasen. För driftfasen gäller den energi man har kontrakterad och specificerad. För jämförande produktval bör förslagsvis en koldioxidkvot för marginalel tillämpas med hänsyn till situationen om 25 år och för fjärrvärme redovisas det lokala fjärrvärmebolagets beräknade utsläppskvot om 25 år. Byggnaderna ska ju stå i 75-100 år så dagens koldioxidkvoter kan därför inte användas. För koldioxidkvoter el måste ett globalt synsätt tillämpas eftersom att det svenska elnätet i dag är sammankopplat med övriga Europa. Koldioxiden struntar som bekant i alla nationsgränser.