Campus Valla i Linköping invigd

Byggindustrin 2011-06-30


Den 22 juni invigdes friidrottsarenan, som byggts av Akademiska Hus som en hörnsten i Linköpings målsättning att bli årets idrottskommun 2015. 

Den nya arenan har kommit till stånd efter ett behov från Linköpings kommun att skapa en ny huvudarena för friidrott som ska ersätta Folkungavallen. På arenan kommer friidrottstävlingar upp till elitnivå (SM) att kunna hållas och i andra hand kommer den att användas som matchplan för fotboll upp till division 1.
Även under vinterhalvåret ska arenan brukas. Med hjälp av kylslingor förvandlas löparbanorna till en isoval som ger allmänheten möjlighet att åka skridskor även isfria vintrar.
Friidrottsarenan kommer att hyras av Linköpings kommun och användas av Linköpings idrottsklubbar.

Fakta friidrottsarenan
. Anläggningen har åtta löparbanor.
. 500 sittplatser under tak.
. Cirka 300 platser på sittgradänger utan tak.
. Plats finns för att kunna bygga tillfälliga läktare vid stora tävlingsarrangemang.
. Norr om läktaren finns en separat kastplan.
. Arenan omfattar 46 000 kvadratmeter markyta och 800 kvadratmeter lokaler.

Bild: White Arkitekter

HSB lanserar billigare byggande

Byggindustrin 2011-06-07

HSB tänker sänka byggkostnaderna 15-20 procent med hjälp av nya smarta metoder.

Med bostadsprojektet Sockerkakan vill HSB skapa någonting riktigt gott och närande. Meningen är att kooperativ hyresrätt i kombination med nytänkande när det gäller byggmetoder ska ge någonting som är betydligt mer nyskapande än ett traditionellt bakverk.

Sockerkakan ligger i Sköndal, någon mil söder om centrala Stockholm. Med Sockerkakan lanseras det nyutvecklade byggsystemet HSB Bostad Future i full skala.

Sockerkakan är ett pilotprojekt och ingen vet exakt hur stor byggkostnaden blir men HSB:s förhoppning är att man ska sänka entreprenadkostnaden med 15-20 procent samtidigt som man gör modernt boende åtkomligt för fler.

I samarbete med arkitekterna Svanström Scherrer har HSB utvecklat nya lösningar för byggande av flerbostadshus. Allt utgår från trapphuset som också innehåller schakt för alla installationer i huset. Det innebär att alla våtutrymmen ligger intill trapphuset.

– Det ger effektivt byggande och enkelt underhåll, säger Jan Andersson, projektledare på HSB.
Runt trapphuset byggs lägenheter som plockas samman med ett antal olika fördefinierade kuber, eller kvadranter. Tillsammans ger dessa kuber eller byggklossar över 70 olika fördefinierade lägenhetstyper som projektörerna och framtida kunder kan välja mellan.

– Att göra en kostnadskalkyl över ett tänkbart bostadsprojekt blir snabbt och enkelt, säger Jonas Erkenborn, chef för HSB fastighetsutveckling.

Husen kan platsbyggas eller uppföras i prefabelement.
Stommen till husen i Sockerkakan kommer från norska Con-forms nya fabrik i Enköping. Con-forms lösning består av skalväggar av betong som fylls med betong på plats. Konstruktionen består av 160 millimeter innerskiva, 200 millimeter isolering och 70 millimeter ytterskiva.

– Vi bygger detta första projekt i betong med tanke på täthetskraven. Byggsystemet är också utvecklat för ett utförande med lätta utfackningsväggar. Men då måste vi ta hänsyn till den ökade risken för fuktproblem, oberoende av vilket ytskikt man använder, säger Jan Andersson.

Lägenheterna får en takhöjd på 2,60 meter oavsett om man väljer platsbygge eller prefab.

Husen kommer att ha central återvinning av ventilationsluften och energianvändningen beräknas bli 76 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Boverket sätter i dag gränsen vid 110 kilowattimmar och väntas snart sänka den till 90.

– Man kan mycket väl skapa bostäder som är mer energisnåla än dessa. Men det här är en nivå som vi tycker är ekonomiskt realistisk i dagens läge, säger Jonas Erkenborn.

Lägenheterna kommer att ha separat mätning och debitering av varmvatten. Det blir modern led-belysning och alla kök får avfallskvarn för att minska mängden sopor.

Men det som Jan Andersson helst pekar på är elinstallationerna. En plattkabel som är 5 gånger 1 centimeter går genom huset och att ansluta varje lägenhets el-central är mycket enkelt.
En nyhet är den så kallade Bläckfisken som helt enkelt är färdiga el-dragningar i prefabväggarna som dessutom lätt kopplas samman när väggarna monteras.

– Tiden då elektriker skalade kabel i 15 graders kyla är över, säger Jan Andersson.
Varje kök får vad han kallar en instrumentbräda. Mellan över- och underskåp monteras en skiva där alla el-installationer är monterade på fabrik. Det är i princip bara att sätta i kontakten. På den sida som vetter ut mot rummet har skivan, eller instrumentbrädan, en yta av till exempel laminat eller glas.
Badrummen är fabrikstillverkade på Partab i Kalix.

Med sitt nya tänkande för bostadsbyggande vill HSB också skaka nytt liv i den kooperativa hyresrätten. Den som vill flytta till Sockerkakan betalar en insats på omkring 4 000 kronor per kvadratmeter. Den dag man flyttar ut betalas insatsen tillbaka. Hyrorna kommer att variera mellan strax under 6 000 och omkring 11 700 kronor.

Enligt HSB kombinerar kooperativ hyresrätt det bästa från bostadsrätten med det bästa från hyresrätten. De boende kan påverka men slipper en del av det ansvar som bostadsrätten innebär.
– Det behövs mer bostäder och på det här sättet hoppas vi att fler kan få bostad. Dessutom vill vi pröva om detta kan bli ett bra sätt att finansiera bostadsbyggande, eventuellt med lånegarantier från Bostadskreditnämnden, säger Jonas Erkenborn.

Projekt Sockerkakan
I Sköndal, ungefär 1 mil söder om centrala Stockholm, byggs 67 lägenheter i fem hus. Lägenheterna blir 1,5-5 rum. Alla lägenheter får balkong.

Några entreprenörer
HSB arbetar med delad entreprenad i Sockerkakan. Några entreprenörer är RR Entreprenad som står för markarbeten, Byggnadskompaniet som står för grundjobbet och Con-form som ansvarar för stommen.

Skanska avslöjar felaktig metod i problembygge

Byggvärlden 2011-05-31

Ytterväggen sprack och balkongerna riskerade att rasa. Nu avslöjar Skanska orsaken till sitt och MKBs problembygge. Metoden har använts vid fler byggen.

Väta startar en kemisk reaktion, som förvandlar delar av betongen till gel. Processen följs av sprickbildning och kraftigt försämrad bärighet.

Det är det här som har hänt i MKBs fem år gamla bostadshus i Malmöförorten Bunkeflostrand, som Byggvärlden tidigare berättat om.

Det bärande väggelementet, Blähglass, som byggherren och entreprenören gemensamt valde till bygget av de tio flerbostadshusen, har en betongkomposition som inte tål fukt.

Göran Håkansson på Skanska förklarar det tekniskt: Ytterväggselementen är tillverkade av betong med en ballast av expanderade glaskulor. Kulorna består av natriumhaltigt silikatglas från återvunnet returglas. Vid kontakt med hög relativ fuktighet har det uppstått en alkalikiselreaktion, som är en reaktion mellan alkali från cementpastan och silika från glaskulorna, varvid en så kallad alkali-kiselgel bildas.

- Fenomenet har slagits fast av både svenska och norska provningsinstitut, berättar Göran Håkansson.
När betongen torkar, torkar också gelen. Och krymper. Det ger upphov till sprickbildning. I fallet med MKB-husen bedömdes den så allvarlig att det fanns risk för framtida, allvarliga sättningar. Den norska motsvarigheten till Sveriges tekniska forskningsinstitut SP bekräftade den riskbedömningen efter att man simulerat 50 års åldrande i laboratorium, för att se vad som händer med husens hållfasthet och säkerhet.
Baserat på de sämsta betongproverna som det norska institutet fick för analys, skrev det ner bärigheten hos Blähglasselementen till hälften av den som tillverkaren hade uppgivit.

Tillverkaren i Tyskland har gjort egna undersökningar av betongprover tagna i Bunkeflostrand. Skanska har inte fått del av resultatet.

Skanska har byggt med Blähglass i fler än MKB-husen. Det handlar om flerbostadshus i Båstad och Staffanstorp med en annan konstruktion än den i Bunkeflostrand. Man har inte upptäckt problem där.

- Något behov av andra åtgärder än regelbunden kontroll finns inte, säger Göran Håkansson.
MKB-husen fick däremot omedelbart provisoriska stöttor monterade under balkongerna. För drygt ett år sedan påbörjades arbetet med att säkra husen permanent. I varje lägenhet, utom i de på de översta våningsplanen, monteras kraftiga stålpelare såväl inomhus som på balkongerna. De kompletterar ytterväggarna som bärande element. Omfattningarna runt fönstren, som är mest känsliga för fuktinträngning, görs om och husen får ny puts.

Nya PBL kan öka byggandet

Byggvärlden 2011-05-30

Stockholm har organiserat om och anställt för att följa nya PBL. ”Vi jobbar nu i ett team med arkitekter och ingenjörer”, säger Ann-Kristin Kaplan.

Den nya plan– och bygglagen trädde i kraft 2 maj. För kommunerna innebär det en del förändringar i sättet att arbeta.
– Vi har rekryterat personal för att klara den ökade administrationen och organiserat om. Bygganmälan försvinner och de tekniska egenskapskraven ingår i bygglovet. Därför är vi nu ett team av arkitekter och ingenjörer, för att få med den kompetensen redan i tidiga skeden, säger Ann-Kristin Kaplan, bygglovschef i Stockholms stad.
Några andra stora förändringar?
– Det får högst gå 10 veckor från att vi fått en komplett ansökan till beslut så vi kommer att vara proaktiva så att det blir rätt från början. Vi har startat ett servicecenter för att ge information.
Stockholm var tidigare kritiskt till nya PBL. Hur ställer ni er i dag?
– Nu är det en ny lag som ska göra det enklare för dem där ute och det vill vi ju bidra till, så det är bara att följa den. Det ska gå snabbare och ett bygglov vinner laga kraft direkt, som det inte gjort tidigare.
Ni måste också åka ut på byggen – kommer ni att hinna det?
– Ja, det räknar vi med. Men vi behöver inte åka ut på alla ärenden, som carportar eller mindre ombyggnader. Vår uppskattning är att vi måste åka ut på 20 procent av ärendena.
Regeringen hoppas att nya PBL ska leda till ökat byggande. Tror du att det kommer att bli så i Stockholm?
– Stockholm är en attraktiv marknad och om processerna går snabbare är det positivt för byggandet. Instansordningen ändras samtidigt så det blir färre steg vid överklaganden. Tid kostar pengar, så det är bra att det fortare.

Här är JM:s nya sätt att bygga

Byggvärlden 2011-05-19

Projekteringen började likriktas i slutet av 2003.Nu tar JM nästa stora steg med "Strukturerad produktion".
- Det är vårt största förändringsprojekt någonsin, säger koncernchefen Johan Skoglund.

En del byggare satsar på bostadsproduktion i fabrik.

- Vi valde i stället att definiera produkten för att skapa rationell storskalighet, säger Zdravko Markovski, affärsenhetschef för JM Bostad Stockholm.

JM tog 2003 en tydligare roll gentemot arkitekterna och sa att JM vet bäst vad kunderna vill ha. De tog fram enhetliga projekteringsanvisningar, satte standard för exempelvis våningshöjd och minskade antalet produkter.

Men de slog aldrig på stora trumman. En processförbättring är svår att beskriva. JM-modellen handlar om lean-tänkande, att ta bort tidsslöserier och jobba med ständiga förbättringar.

Nu är det "Strukturerad produktion" som gäller.

- Det är stort eftersom det påverkar så många. 70-80 procent av vår personal är inblandad, säger Zdravko Markovski.

Utfackningsväggar, innerdörrar, gipsning - alla arbetsmoment ska utföras på exakt samma sätt varje gång. Med samma verktyg och maskiner, samma skruvar, bultar och liknande. Byggnadsarbetarna är med och tar fram de detaljerade montageanvisningarna som de sedan ska följa.

Johan Skoglund och Zdravko Markovski på huvudkontoret är lyriska och talar om genomgripande förbättringar, som ska fortsätta.

- Det handlar om att effektivisera och bygga med färre fel. Det ger en stabilitet på kostnadssidan och samtidigt en bättre arbetsmiljö. Vi kommer att vara en bra bit på väg med strukturerad projektutveckling om fem till sju år, säger Johan Skoglund.

Men när tidningen Byggnadsarbetaren besökte ett bygge i Lund var inte snickarna lika lyriska. De talar om en yrkesskicklighet som inte kommer att behövas.

- Jag tycker om att tänka igenom hur saker och ting ska utföras. När man vet att ett moment är på gång så börjar jag fundera. Hur har vi gjort tidigare, hur ska vi göra nu och vad går att förbättra? Den tillfredställelsen försvinner när allt blir styrt och det känns inte bra, säger Rolf Nilsson, snickare från Ystad till Byggnadsarbetaren.

Häv byggstoppet i Linköping

Linköpings Tidning 2011-03-29


Den åttonde mars i år skickade byggherrarna, Botrygg, HSB, JM, Kärnhem, Riksbyggen och Stångåstaden en skrivelse till miljöminister Andreas Carlgren. I skrivelsen begär man ett klarläggande av staten för att slippa de produktionsstopp som uppstår på grund av statens olika tolkning av flygbuller i samband med byggande.

Konflikten mellan, å ena sidan, kommunens planer på bebyggelse och å andra sidan en fungerande flygtrafik i flygets huvudstad, är ett dilemma för alla inblandade.

Boverket eller Naturvårdsverket
De gamla statliga riktlinjerna för buller fungerade inte i kommunen vid detaljplanering av områden i närhet till flygverksamhet. Reglerna för hur riktvärden ska tillämpas har tidigare varit oklara och utvecklingen av Saabs verksamhet och Linköpings flygplats skulle också kunna hotas på längre sikt med de gamla riktlinjerna.
Förra året dök Boverkets handbok upp som en lösning på problemet. I huvudsak innebär de allmänna råden att man lindrar kraven på flygbullerhänsyn i utemiljöer. Råden var utformade med hänsyn till Linköpings och andra kommuners behov av att kunna utveckla sina befintliga städer med nya bostäder och samtidigt skapa större trygghet för den långsiktiga verksamheten vid flygplatsen.

En annan tolkning
Det statliga Naturvårdsverket har dock en annan och tuffare tolkning än vad Boverket har och det är något som retat upp ansvarig politiker i Linköping Muharrem Demirok. Kommunalrådet Demirok har sympati för byggherrarnas agerande och han har även förståelse för det faktum att Saab ofta överklagar detaljplaner.
– Jag har inga problem med att Saab agerar som de gör. Problemet för oss är att frågan hamnar mellan två stolar. Här har vi två statliga institutioner, Boverket och Naturvårdsverket och de har tyvärr olika uppfattningar. Det är olyckligt att staten inte kan bestämma sig för vilken fot de ska stå på och det drabbar vår kommun, konstaterar Muharrem Demirok bekymrat.
– Jag tycker att det är jättekonstigt att staten å ena sidan lägger beställning på en utvecklad militär flygverksamhet men samtidigt vill man inte ge den staden, där flygproduktionen har sitt säte, förutsättningar för att utvecklas på ett hållbart sätt.
– Det här ställer till stora besvär för oss i kommunen att den ena handen inte känner till vad den andra gör i staten. Jag är väldigt besviken på det sätt som Carlgrens departement valt att hantera den här frågan.

Ny fotbollsarena till Linköping

Byggindustrin 2011-02-09

Det står klart att det ska byggas en ny fotbollsarena i Linköping efter ett beslut från kommunstyrelsen.

Det var i dag kommunstyrelsen i Linköping beslöt att ge klartecken för en ny fotbollsarena. Efter en upphandling beslöts att anbudet från Botrygg Fastigheter HB och Botryggruppen AB, en fastighetskoncern med säte i Linköping, skulle antas. Anbudet innebär att Botrygg Fastigheter HB och Botryggruppen AB bygger och äger arenan, men hyr ut den till Linköpings kommun i 25 år. Hyreskostnaden bli högst 11,4 miljoner kronor per år i 2010 års prisläge.
Arenan kommer att byggas i den nya stadsdelen Kallerstad som planeras att fullt utbyggd innehålla omkring 5 000 bostäder och 15-20 000 arbetsplatser.
Det anbud som kommunen antagit innebär en arena omsluten med läktare på alla fyra sidor om fotbollsplanen som skapar ett väl inneslutet arenarum med drygt 8 000 publikplatser varav drygt 5 000 på sittplatsläktare under tak. Arenan byggs så att publikkapaciteten ska kunna öka till 12 000 åskådare under en andra byggetapp.
Huvudläktaren är placerad på arenans/planens östra sida. Arenans södra sida, kortsidan mot Norrköpingsvägen, synliggör tydligt arenan genom kommersiella lokaler längs kortsidan, samt i de två punkthus i hörnen av arenan.
Anbudet har bedömts och poängsatts av kommunens upphandlingsgrupp, arkitekter från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, samt funktionärer från Svenska Fotbollsförbundet. Såväl arenans funktion, som karaktär, får höga poäng.
Den nya arenan börjar byggas efter sommaren och ska stå klar i god tid inför fotbolls-EM för damer 2013.
Namnet på den nya arenan är ännu inte bestämt.