Fastighetsvärlden 2009-03-27
JM vill bygga ett niovåningshus med 105 lägenheter i kvarteret Nils i Malmö skriver Sydsvenskan. Fastigheten ligger i nära anslutning till det nyinvigda köpcentret Malmö Entré ,Värnhemstorget och Östra Förstadsgatan. JM har haft en arkitekttävling och valt ett förslag av danska Juul & Frost. JM har ansökt om en detaljplan och räknar med att påbörja bygget under andra kvartalet nästa år. Inflyttning kan ske 2011.
fredag 27 mars 2009
måndag 23 mars 2009
Minister vill riva miljonprogramshus
Fastighetsvärlden 2009-03-23
I en debattartikel i Dagens Nyheter i fredags för integrationsminister Nyamko Sabuni tillsammans med folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag fram åsikten att delar av miljonprogramområdenas bostäder bör rivas – som en åtgärd mot utanförskap. Rivningarna skulle ge plats så att en mer blandad bebyggelse kunde uppföras.
”I integrationsmisslyckandets kölvatten har vi under alltför lång tid haft en bostads- och stadsplaneringspolitik som har befäst sociala strukturer och fördjupat utanförskapet” heter det i debattinlägget.
Utöver rivningar av delar av beståndet vill man att statliga BKN ska garantera upprustningslån på 20 miljarder, en garanti som skulle vara kostnadsfri vilket skulle ge fastighets-ägarna drivkraft att rusta bostäderna. En annan del i deras debattinlägg handlar om att det ska bli lättare att få igenom tvångsförvaltning av fastigheter som ägarna försummat.
I en debattartikel i Dagens Nyheter i fredags för integrationsminister Nyamko Sabuni tillsammans med folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag fram åsikten att delar av miljonprogramområdenas bostäder bör rivas – som en åtgärd mot utanförskap. Rivningarna skulle ge plats så att en mer blandad bebyggelse kunde uppföras.
”I integrationsmisslyckandets kölvatten har vi under alltför lång tid haft en bostads- och stadsplaneringspolitik som har befäst sociala strukturer och fördjupat utanförskapet” heter det i debattinlägget.
Utöver rivningar av delar av beståndet vill man att statliga BKN ska garantera upprustningslån på 20 miljarder, en garanti som skulle vara kostnadsfri vilket skulle ge fastighets-ägarna drivkraft att rusta bostäderna. En annan del i deras debattinlägg handlar om att det ska bli lättare att få igenom tvångsförvaltning av fastigheter som ägarna försummat.
tisdag 17 februari 2009
Finanskrisen ändrar planer i Linköping
Fastighetsvärlden 2009-02-17
Den nya stadsdelen Djurgården som planeras byggas i Linköping kommer att påbörjas från ett annat håll än vad som tidigare var tänkt. Finanskrisen har gjort det omöjligt att påbörja med det affärscentrum som var tänkt och som Steen & Ström var intressenter till. Till Sveriges Radio säger Linköpings projektledare Michael Porath att planerna för affärscentrumet nu skjutits på framtiden då köpcentrum-bolaget dragit sig ur.
Istället undersöker man nu om det går att sprida på riskerna genom att dela upp exploateringen i mindre etapper. Under hösten har kommunen fått in kompletterande besked från 23 företag som tidigare inkommit med förslag och intresse för att medverka i utbyggnaden av den nya stadsdelen. Alla utom 6 företag står kvar med intresse och det motsvarar ett byggande av 1 200–1 450 lägenheter samt andra anläggningar i området. Fullt utbyggt kan Djurgården inrymma 3 000–5 000 lägenheter
Den nya stadsdelen Djurgården som planeras byggas i Linköping kommer att påbörjas från ett annat håll än vad som tidigare var tänkt. Finanskrisen har gjort det omöjligt att påbörja med det affärscentrum som var tänkt och som Steen & Ström var intressenter till. Till Sveriges Radio säger Linköpings projektledare Michael Porath att planerna för affärscentrumet nu skjutits på framtiden då köpcentrum-bolaget dragit sig ur.
Istället undersöker man nu om det går att sprida på riskerna genom att dela upp exploateringen i mindre etapper. Under hösten har kommunen fått in kompletterande besked från 23 företag som tidigare inkommit med förslag och intresse för att medverka i utbyggnaden av den nya stadsdelen. Alla utom 6 företag står kvar med intresse och det motsvarar ett byggande av 1 200–1 450 lägenheter samt andra anläggningar i området. Fullt utbyggt kan Djurgården inrymma 3 000–5 000 lägenheter
tisdag 3 februari 2009
JM bygger miljöklassade kontor
Fastighetsvärlden 2009-02-03
JM har beslutat att samtliga nyproducerade kontor ska ha en energianvändning som ligger minst 25 procent under Boverkets energikrav. Först ut att bli klassat som Green Building är JMs nya huvudkontor i Frösundavik i Solna. Kontoret, som byggs av JM men som kommer att ägas och förvaltas av Vasakronan, invigs i december 2009.
Huset, som omfattar cirka 11 000 kvadratmeter, kommer att försörjas med fjärrvärme och fjärrkyla. Bland övriga energibesparande åtgärder kan nämnas värmeväxlare, energieffektiva fönster och tjockare isolering.
Arbetet med miljöklassade kontor är en del i JMs satsning på att bli Europaledande på energiklokt byggande. JM har bland annat, sedan snart ett år tillbaks, lågenergihus som standard i all egenproducerad bostadsproduktion i Sverige.
JM har beslutat att samtliga nyproducerade kontor ska ha en energianvändning som ligger minst 25 procent under Boverkets energikrav. Först ut att bli klassat som Green Building är JMs nya huvudkontor i Frösundavik i Solna. Kontoret, som byggs av JM men som kommer att ägas och förvaltas av Vasakronan, invigs i december 2009.
Huset, som omfattar cirka 11 000 kvadratmeter, kommer att försörjas med fjärrvärme och fjärrkyla. Bland övriga energibesparande åtgärder kan nämnas värmeväxlare, energieffektiva fönster och tjockare isolering.
Arbetet med miljöklassade kontor är en del i JMs satsning på att bli Europaledande på energiklokt byggande. JM har bland annat, sedan snart ett år tillbaks, lågenergihus som standard i all egenproducerad bostadsproduktion i Sverige.
fredag 30 januari 2009
Fortsatt högt intresse att bygga i Stockholm
Fastighetsvärlden 2009-01-30
Trots det finansiella läget finns det fortfarande ett stort intresse för att bygga bostäder i Stockholm. Det visar antalet markanvisningar för 2008 där sista kvartalet har det högsta antalet anvisade lägenheter. Det menar finansborgarrådet Sten Nordin (m) i ett pressmeddelande. Under 2008 markanvisade Stockholms stad 2988 bostäder varav 1184 hyresrätter
och 1804 bostadsrätter, 1056 av dessa anvisningar kom sista kvartalet.
– Jag är glad att byggbranschen visar så tydligt att man fortsatt vill bygga i Stockholm, säger Nordin. Jag har träffat representanter för alla de stora byggbolagen och flera av dem visar nu intresse för att bygga hyresrätter istället för bostadsrätter, vilket är mycket positivt.
Trots det finansiella läget finns det fortfarande ett stort intresse för att bygga bostäder i Stockholm. Det visar antalet markanvisningar för 2008 där sista kvartalet har det högsta antalet anvisade lägenheter. Det menar finansborgarrådet Sten Nordin (m) i ett pressmeddelande. Under 2008 markanvisade Stockholms stad 2988 bostäder varav 1184 hyresrätter
och 1804 bostadsrätter, 1056 av dessa anvisningar kom sista kvartalet.
– Jag är glad att byggbranschen visar så tydligt att man fortsatt vill bygga i Stockholm, säger Nordin. Jag har träffat representanter för alla de stora byggbolagen och flera av dem visar nu intresse för att bygga hyresrätter istället för bostadsrätter, vilket är mycket positivt.
torsdag 29 januari 2009
SKB bygger nytt hus på Kungsholmen
Fastighetsvärlden 2009-01-29
Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB) trotsar lågkonjunkturen och startar ett nytt bostadsprojekt med 100 lägenheter på Kungsholmen. SKB har just handlat upp sitt nyaste bostadsprojekt kvarteret Lustgården vid Warfvinges väg på Kungsholmen/Stadshagen.
Total kostnad för projektet blir 210 miljoner kronor. Byggnaden är utformad som ett klassiskt innerstadshus med sju våningar där lägenheterna upplåts med kooperativ hyresrätt till SKBs medlemmar.
Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB) trotsar lågkonjunkturen och startar ett nytt bostadsprojekt med 100 lägenheter på Kungsholmen. SKB har just handlat upp sitt nyaste bostadsprojekt kvarteret Lustgården vid Warfvinges väg på Kungsholmen/Stadshagen.
Total kostnad för projektet blir 210 miljoner kronor. Byggnaden är utformad som ett klassiskt innerstadshus med sju våningar där lägenheterna upplåts med kooperativ hyresrätt till SKBs medlemmar.
torsdag 8 januari 2009
Blocket vill bygga högt i Hässleholm
Fastighetsvärlden 2009-01-08
Byggnadsnämnden i Hässleholm har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att göra en planändring som möjliggör ett minst 14 våningar högt bostadshus strax söder om Norra station i Hässleholm. Huset ska rymma 39–52 lägenheter som är 80–110 kvadratmeter stora. – Lägenheterna blir ägarlägenheter med mycket hög standard som kan jämföras med villaboende, säger Åke Johansson på Blocket Förvaltning som står bakom projektet.
Projektering och byggstart planeras ske under åren 2009-2010 och huset, som då blir det högsta i Hässleholm, kan då vara inflyttningsklart 2012.
tisdag 9 december 2008
"Ta bort lagen om byggnadstillstånd"
Byggvärlden 2008-12-09
Nyligen lade två folkpartister fram en motion till riksdagen om att upphäva lagen om byggnadstillstånd. Det är en motion som Michael Cocozza, vd på Botrygg, är pappa till.
– Jag satt här i september och tvingades fylla i detta dokument och tänkte att det kan inte vara rimligt att jag ska behöva göra det här, berättar Michael Cocozza.
– Jag satt här i september och tvingades fylla i detta dokument och tänkte att det kan inte vara rimligt att jag ska behöva göra det här, berättar Michael Cocozza.
Då handlade det om ett byggprojekt om 180 nya lägenheter på Kungsholmen i Stockholm. Michael Cocozza, som i sin ungdom har varit politiskt aktiv i folkpartiet, kontaktade riksdagsledamoten Karin Granbom.
– Jag skickade ett förslag på motion och hon nappade och har nu lagt en motion till riksdagen. Fler måste agera på det sättet och skicka ett mejl till sin lokala riksdagsman om de onödiga sakerna som man går och retar sig på, säger han.
Folkpartisterna Karin Granbom och Lars Tysklind skriver i sin motion att lagen är otidsenlig och skapar onödig administration. Lagen kräver byggnadstillstånd eller igångsättningstillstånd i Stockholms län och i Göteborgs län för byggen som övergår fem miljoner kronor i investering. Tillstånd ska sökas hos arbetsförmedlingen och den som inte gör så kan dömas till böter.
Nu hoppas Michael Cocozza att riksdagen säger ja till att ta bort lagen när motionen behandlas under våren.
– Men det är ju märkligt om de inte gör det när regeringen har sagt att de ska ta bort onödiga blanketter, säger han.
Även de två motionärerna påpekar att regeringen har antagit ett mål om att minska de administrativa kostnaderna för samtliga statliga regelverk med minst 25 procent till hösten 2010.
Enligt Granbom och Tysklind kom lagen till efter andra världskriget för att tillgodose flera syften; att välja de mest angelägna byggnadsobjekten, uppnå säsongsutjämning i sysselsättningen, hålla tillbaka tillväxten av byggnadsarbetarkåren samt att minska åtgången av material det rådde brist på.
– Jag skickade ett förslag på motion och hon nappade och har nu lagt en motion till riksdagen. Fler måste agera på det sättet och skicka ett mejl till sin lokala riksdagsman om de onödiga sakerna som man går och retar sig på, säger han.
Folkpartisterna Karin Granbom och Lars Tysklind skriver i sin motion att lagen är otidsenlig och skapar onödig administration. Lagen kräver byggnadstillstånd eller igångsättningstillstånd i Stockholms län och i Göteborgs län för byggen som övergår fem miljoner kronor i investering. Tillstånd ska sökas hos arbetsförmedlingen och den som inte gör så kan dömas till böter.
Nu hoppas Michael Cocozza att riksdagen säger ja till att ta bort lagen när motionen behandlas under våren.
– Men det är ju märkligt om de inte gör det när regeringen har sagt att de ska ta bort onödiga blanketter, säger han.
Även de två motionärerna påpekar att regeringen har antagit ett mål om att minska de administrativa kostnaderna för samtliga statliga regelverk med minst 25 procent till hösten 2010.
Enligt Granbom och Tysklind kom lagen till efter andra världskriget för att tillgodose flera syften; att välja de mest angelägna byggnadsobjekten, uppnå säsongsutjämning i sysselsättningen, hålla tillbaka tillväxten av byggnadsarbetarkåren samt att minska åtgången av material det rådde brist på.
måndag 12 maj 2008
Bra läge och högre hyror räddning för hyresrätten
Byggvärlden 2008-05-12
Det går att bygga hyresrätter även utan statliga subventioner. Men läget blir allt viktigare och hyrorna stiger.
– Vi har tvingats höja hyrorna med ungefär 200 kronor per kvadratmeter, säger Benny Olsson på Wallenstam.
– Vi har tvingats höja hyrorna med ungefär 200 kronor per kvadratmeter, säger Benny Olsson på Wallenstam.
Bostadspolitiken befinner sig i omvandling. Statliga subventioner har tagits bort och marknadsanpassning av hyror diskuteras. Allmännyttan säljer ut delar av sitt bestånd och hyresrätter ombildas till bostadsrätter.
Mot bakgrund av detta ringde Byggvärlden till flera bygg- och bostadsföretag för att höra vad de anser om framtiden för bostadsbyggandet. Och företagen är hyfsat positiva. Det går att fortsätta att bygga hyresrätter, men de byggs i mer centrala lägen än tidigare.
– Vi bygger mer i centrala och attraktiva lägen där det finns en hög betalningsvilja, säger Fredrik Törnqvist, vd på allmännyttiga Mimer i Västerås.
I attraktiva lägen går det att ta ut en högre hyra för att kompensera för bortfallet av statliga subventioner. Wallenstam, till exempel, har höjt hyrorna med 200 kronor per kvadratmeter.
Men det finns en smärtgräns för hur låg hyran kan vara för att bygget ska gå runt ekonomiskt. Enligt Stockholmshem och Wallenstam ligger den gränsen omkring 1 300-1 400 kronor per kvadratmeter.
För Stockholmshem orsakade borttagningen av subventionerna ett avbräck på 10-15 procent av intäkterna.
– Men vi har lyckats ganska bra ändå att få igenom våra projekt eftersom fastighetsbranschen har befunnit sig i utveckling och värdena har stigit, säger Stellan Blomberg, byggnadschef på Stockholmshem.
Flera av de allmännyttiga bostadsföretagen efterlyser någon form av subventionssystem. Men även Roger Pohjanen, chef för affärsområde Bygg på Riksbyggen, menar att det behövs ett statligt stöd, dels för att få igång nybyggen och ombyggnader i orter med låg tillväxt, men också för enskilda personer med svag ekonomi.
HSB menar att någon sorts av statlig stimulans behövs framför allt för att underhålla befintliga byggnader.
Organisationen har räknat ut att bostadssektorn är en kassako för staten och gav ett tillskott på 68 miljarder år 2006. Någon eller några av dessa miljarder borde gå tillbaka till bostadssektorn, menar HSB:s förbundsordförande Kent-Olof Stigh, och föreslår halverad byggmoms för renoveringen av miljonprogramsbostäderna.
– Vi vill inte vrida klockan tillbaka, men någon form av stimulans är nödvändigt om vi ska kunna behålla den standard vi har i dag, säger Kent-Olof Stigh.
Också Michael Cocozza, vd för Botrygg i Linköping, förespråkar en sänkning av byggmomsen, men då för byggen av hyresrätter.
– Om man sänker procentsatsen från 25 procent till 6 procent blir det ändå en bra affär för staten. Det har jag sagt till Odell, men han tycker att det är ett bidrag att ge produktionen av bostäder för de sämst bemedlade en lägre skattesats, säger han.
Utan en momssänkning kommer det att byggas betydligt färre hyresrätter och endast i centrala lägen, tror Michael Cocozza. Följden blir att de stora ungdomskullar som kommer ut på bostadsmarknaden de kommande åren inte har någonstans att ta vägen.
– Det blir som i Italien, att man är mambo tills man är 30 och gifter sig, säger Michael Cocozza.
Kent-Olof Stigh är kritisk till den nya bostadspolitiken.
– Nu är det marknaden som ska styra vad det ska kosta och var man ska bygga. Den sociala bostadspolitiken som gav oss en hög bostadsstandard, är i princip nedmonterad i dag.
Mot bakgrund av detta ringde Byggvärlden till flera bygg- och bostadsföretag för att höra vad de anser om framtiden för bostadsbyggandet. Och företagen är hyfsat positiva. Det går att fortsätta att bygga hyresrätter, men de byggs i mer centrala lägen än tidigare.
– Vi bygger mer i centrala och attraktiva lägen där det finns en hög betalningsvilja, säger Fredrik Törnqvist, vd på allmännyttiga Mimer i Västerås.
I attraktiva lägen går det att ta ut en högre hyra för att kompensera för bortfallet av statliga subventioner. Wallenstam, till exempel, har höjt hyrorna med 200 kronor per kvadratmeter.
Men det finns en smärtgräns för hur låg hyran kan vara för att bygget ska gå runt ekonomiskt. Enligt Stockholmshem och Wallenstam ligger den gränsen omkring 1 300-1 400 kronor per kvadratmeter.
För Stockholmshem orsakade borttagningen av subventionerna ett avbräck på 10-15 procent av intäkterna.
– Men vi har lyckats ganska bra ändå att få igenom våra projekt eftersom fastighetsbranschen har befunnit sig i utveckling och värdena har stigit, säger Stellan Blomberg, byggnadschef på Stockholmshem.
Flera av de allmännyttiga bostadsföretagen efterlyser någon form av subventionssystem. Men även Roger Pohjanen, chef för affärsområde Bygg på Riksbyggen, menar att det behövs ett statligt stöd, dels för att få igång nybyggen och ombyggnader i orter med låg tillväxt, men också för enskilda personer med svag ekonomi.
HSB menar att någon sorts av statlig stimulans behövs framför allt för att underhålla befintliga byggnader.
Organisationen har räknat ut att bostadssektorn är en kassako för staten och gav ett tillskott på 68 miljarder år 2006. Någon eller några av dessa miljarder borde gå tillbaka till bostadssektorn, menar HSB:s förbundsordförande Kent-Olof Stigh, och föreslår halverad byggmoms för renoveringen av miljonprogramsbostäderna.
– Vi vill inte vrida klockan tillbaka, men någon form av stimulans är nödvändigt om vi ska kunna behålla den standard vi har i dag, säger Kent-Olof Stigh.
Också Michael Cocozza, vd för Botrygg i Linköping, förespråkar en sänkning av byggmomsen, men då för byggen av hyresrätter.
– Om man sänker procentsatsen från 25 procent till 6 procent blir det ändå en bra affär för staten. Det har jag sagt till Odell, men han tycker att det är ett bidrag att ge produktionen av bostäder för de sämst bemedlade en lägre skattesats, säger han.
Utan en momssänkning kommer det att byggas betydligt färre hyresrätter och endast i centrala lägen, tror Michael Cocozza. Följden blir att de stora ungdomskullar som kommer ut på bostadsmarknaden de kommande åren inte har någonstans att ta vägen.
– Det blir som i Italien, att man är mambo tills man är 30 och gifter sig, säger Michael Cocozza.
Kent-Olof Stigh är kritisk till den nya bostadspolitiken.
– Nu är det marknaden som ska styra vad det ska kosta och var man ska bygga. Den sociala bostadspolitiken som gav oss en hög bostadsstandard, är i princip nedmonterad i dag.
fredag 9 maj 2008
Botrygg byter väggar efter fuktlarm
Byggvärlden 2008-05-09
– De stora byggjättarna har inte samma fokus på förvaltning av husen.
Det säger Michael Cocozza, vd för Botrygg, med anledning av fuktlarmet i enstegstätade hus. Botrygg överger riskkonstruktionen och ska nu endast bygga ytterväggar i betong.
– De stora byggjättarna har inte samma fokus på förvaltning av husen.
Det säger Michael Cocozza, vd för Botrygg, med anledning av fuktlarmet i enstegstätade hus. Botrygg överger riskkonstruktionen och ska nu endast bygga ytterväggar i betong.
Botrygg har inte haft några problem med fukt eller mögel i sina enstegstätade fasader. Men på grund av larmrapporterna från andra fasader väljer företaget nu att byta standard på sina ytterväggar. De byggen som projekteras nu och sätts i gång till hösten kommer att ha betongväggar i stället.
– Det är dyrare, det kostar 500 kronor mer per kvadratmeter fasad, men på hela projektet kanske det ger en merkostnad på två procent. Med den kostnaden kan vi inte motivera att fortsätta med en riskkonstruktion, säger Michael Cocozza.
Byggvärlden har tidigare skrivit att de tre byggjättarna JM, NCC och Peab fortsätter att bygga enstegstätade fasader, men med vissa modifieringar. Michael Cocozza menar att det finns en stor skillnad mellan byggjättarna och Botrygg:
– De bygger inga egna bostadshus för egen förvaltning. De ska sälja sina hus och har inte samma fokus på förvaltning som vi. När alla jagar efter byggkapacitet är det lätt hänt att de känner att de sitter säkert vad de än gör. För oss sitter det i bakhuvudet att vi ska sitta med huset i 100 år och måste ha en låg livscykelkostnad
– Det är dyrare, det kostar 500 kronor mer per kvadratmeter fasad, men på hela projektet kanske det ger en merkostnad på två procent. Med den kostnaden kan vi inte motivera att fortsätta med en riskkonstruktion, säger Michael Cocozza.
Byggvärlden har tidigare skrivit att de tre byggjättarna JM, NCC och Peab fortsätter att bygga enstegstätade fasader, men med vissa modifieringar. Michael Cocozza menar att det finns en stor skillnad mellan byggjättarna och Botrygg:
– De bygger inga egna bostadshus för egen förvaltning. De ska sälja sina hus och har inte samma fokus på förvaltning som vi. När alla jagar efter byggkapacitet är det lätt hänt att de känner att de sitter säkert vad de än gör. För oss sitter det i bakhuvudet att vi ska sitta med huset i 100 år och måste ha en låg livscykelkostnad
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)