Byggindustrin 2010-08-31
Den 19 maj 2010 antogs EU-direktivet 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. I EU-direktivet används begreppet "Nära noll-energibyggnader" (NNE) och inriktningen kommer att få en omvälvande inverkan på hela byggsektorn. Men redan 2015 vill EU att vart tredje projekt når målen. Kan byggföretagen se konkurrensfördelar att gå snabbt fram. Johnny Kellner, Veidekke, ställer frågan.
Den 19 maj 2010 antogs EU-direktivet 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. I EU-direktivet används begreppet "Nära noll-energibyggnader" (NNE) och inriktningen kommer att få en omvälvande inverkan på hela byggsektorn. Men redan 2015 vill EU att vart tredje projekt når målen. Kan byggföretagen se konkurrensfördelar att gå snabbt fram. Johnny Kellner, Veidekke, ställer frågan.
Enligt EU-direktivet är en NNE-byggnad en byggnad med mycket höga energiprestanda. I jämförelse med nu gällande innebär det en halvering. Och den energi som måste tillföras ska till huvudsakligen komma från förnyelsebara, näraliggande energikällor.
EU-direktivet träder i kraft för alla nya byggnader 31 december 2020 och för den offentliga sektorn redan två år dessförinnan. Men redan 2015 vill EU att 30 procent av alla nya byggnader når målen.
För svensk del är det Energimyndigheten som i samråd med Boverket definierar den svenska tillämpningen av direktivet. Energimyndigheten ska överlämna sin rapport till regeringen i höst.
Byggindustrin har här en mycket stor utmaning att bearbeta framöver. Man frågar sig nu vilka byggbolag som ser konkurrensfördelar att vara en del av de 30 procent som når målen redan 2015?
Nära och förnybar
Tolkningen av vad som i EU-direktivet menas med förnybara energikällor som produceras på plats eller i närheten blir helt avgörande för svenskt vidkommande.
Det svenska fjärrvärmesystemet är ur miljösynpunkt helt unikt i ett europeiskt perspektiv och kommer 2020 i huvudsak ha en energimix med över 85 procent förnybara bränslen. Utsläppen av koldioxid från miljövänlig fjärrvärme kommer tack vare detta att bli mycket låg, cirka 3g per levererad kWh värme enligt Fortums prognos.
Det är därför väsentligt att Sverige kan övertyga EU att inrymma att miljövänlig fjärrvärme inom EU-direktivet. Att vi sedan har ett olyckligt fjärrvärmemonopol i Sverige och därmed en prissättning på fjärrvärme som många reagerar över är en annan fråga i detta sammanhang. Eftersom även bioenergi kommer att bli en bristvara i framtiden måste vi alltid bygga värmeeffektivt trots det ringa värmebehovet och den miljövänliga fjärrvärmens låga koldioxidutsläpp.
Hushållning av el är extra viktigt i detta sammanhang eftersom Sverige är sammankopplat med det europeiska elnätet och därför tar del av den kolkondensproducerade elen från Europa som ger upphov till stora utsläpp av koldioxid.
Skillnad för bostadsrätt och hyresrätt
Det är vare sig en dramatisk framtida teknikfråga eller behov av extra stora FoU insatser för att vi ska uppnå NNE-nivå för flerfamiljshus. I första hand är det en ekonomisk och finansiell fråga framförallt för flerbostadshus där även upplåtelseformen bostadsrätt eller hyresrätt är en väsentlig faktor. Investeringar för utökad väggisolering, bättre fönster, effektivare värmeåtervinning och informationsteknologi medför lägre driftkostnader men ger samtidigt högre kapitalkostnader.
Det kräver att bankerna beviljar utökade lån för byggherrens högre kostnader. För kommersiella lokaler finns det ett större ekonomiska utrymme viket gör det lättare att uppnå NNE-standard. I dag riskerar finansieringen att utgöra ett hinder.
För bostadsrätt måste alla kapitalkostnader betalas av köparen vid tillträdet av lägenheten medan det vid hyresrätt går att fördela kostnaderna på hyran över en längre tidsperiod. Därför kan inte livscykelkostnads analyser tillämpas lika för olika upplåtelseformer. Det är därför väsentligt att Energimyndigheten tar hänsyn till vilken upplåtelseform som avses, bostadsrätt eller hyresrätt i sin kostnadsanalys. Det är alltid bostadskunden som får betala slutnotan.
När kostnadsanalysen för NNE flerbostadshus tas fram måste därför kostnader för slutkund redovisas. Detta innebär att entreprenad- och byggherreomkostnader och moms måste ingå i kalkylen. Dessa poster "glöms" tyvärr lätt bort vilket gör en lönsamhetsanalys felaktig. Även begreppet kWh/m2 A temp kan ifrågasättas som värdemätare för NNE-byggnader eftersom det redovisningsmässigt ger lägre värmebehov ju större lägenheten är och ju större andelen är av biutrymmen som är uppvärmda till mer än +10 grader. Det vill säga installeras t ex stora varmförråd i ett flerbostadshus ger detta ett lägre kWh/m2A temp än kallförråd trots att det totala värmebehovet för byggnaden ökar.
Robust byggteknik
För NNE-byggnader måste byggbranschen se till att säkra och robusta byggtekniska lösningar tillämpas. SP:s utredning om väggkonstruktioner av trä (enstegstätning) visar detta.
För högisolerade väggar kan dagens traditionella teknik med putsade lätta utfackningsväggar av trä därför vara tveksam. Det är också svårare att uppnå en god täthet för dessa konstruktioner. Täthet är en helt avgörande faktor för en god värmeeffektivitet. För NNE-byggnader måste därför sannolikt andra oorganiska väggkonstruktioner börja tillämpas där en täthet på mindre än 0,30 l/s m2 bör eftersträvas.
Att klara NNE-standard genom extrema väggtjocklekar kan vara fel väg att gå och ger dessutom en marginell värmebesparing i förhållande till kostnaderna. Det är således väsentligt att ta kloka beslut och inte basera dessa på vad ögat ser och hjärtat säger. Därför är det viktigt att prioritera rätt saker i rätt ordning ur klimat- och energisynpunkt samtidigt som en rimlig ekonomi måste prioriteras. En ytterligare förutsättning är också att begreppet köpt energi inte tillämpas utan att man i stället nu ser på byggnadens verkliga energibehov. Oönskade övertemperaturer inomhus är en annan fråga som måste uppmärksammas för NNE-byggnader så att inte el-slukande kylning blir ett framtida hygien- och konsumentkrav.
Ingen individuell mätning
Till skillnad från individuell mätning avseende tappvarmvatten och hushållsel är individuell mätning för uppvärmning i NNE-byggnader inte relevant. Värmebehovet blir mycket lågt och investeringskostnaderna för mätning av uppvärmning ger en pay off tid på upp till 100 år med dagens prisnivå vilket inte är försvarbart.
NNE-byggnader har målet att minst halvera dagens BBR-krav på 110 kWh/m2 A temp och år (zon III) det vill säga mindre än 55 kWh/m2 A temp och år. Betydelse av ändrade klimatzonindelningar i BBR ökar därför. Ur klimathänseende är det stor skillnad mellan t ex Gävletrakten och Skåne som i dag ligger inom samma klimatzon. Med en utökad zonindelning både för de södra och norra delarna av Sverige nås en rättvisare fördelning och att övergången mellan zonerna blir mindre känslig.
Problem med energisnåla vitvaror
Teknikutvecklingen mot allt energisnålare vit- och brunvaror har hittills varit mycket positiv. Utvecklingen till kraftigt minskad elanvändning för dessa produkter får till följd att byggnadens värmeandel ökar något genom att en stor del av elenergin tidigare omvandlades till värme.
De nya EU-kraven för utfasning av glödljus och minskad standby el kommer ytterligare att öka husets värmebehov men att minska el-andelen. Skillnaden i dag mellan de bästa vitvarorna och de sämsta ger cirka 3 kWh/m2 A temp i ökat värmebehov vilket är mycket på marginalen. Det är viktigt att ta hänsyn till detta när kraven för NNE-byggnader sätts. Att som i en del tillämpningar enbart förlita sig på så kallade "gratisenergi" från vit- och brunvaror, belysning och kroppsvärme som energikälla kompletterat enbart med ett centralt eftervärmningsbatteri har sina risker ur komfortsynpunkt och framtida energibalans.
Gemensam beräkning av koldioxid
Vilken energikvalitet (exregi) vi använder är av stor betydelse för klimatat. Det är också nödvändigt att ta hänsyn till och göra skillnad på om det är el eller lågkvalitativ värme (fjärrvärme) som förbrukas.
I samband med NNE-byggnader är det för branschens trovärdighet nödvändigt med ett gemensamt beräknings- och redovisningssätt för primärenergi och koldioxidkvoter. Det är därför viktigt att Energimyndigheten vågar ta ansvar för detta.
Det är också ett grundläggande krav ur konsumentsynpunkt att enkelt kunna jämföra byggindustrins produkter. Bilindustrin har sedan länge ett standardiserat redovisningssätt för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. I dag råder emellertid en stor osäkerhet och villrådighet inom byggbranschen beroende på otydlighet från Energimyndigheten. Detta medför att byggbolagen i dag beräknar utsläppskvoter för koldioxid på det sätt som passar dem bäst och som ger det bästa resultat i deras årsredovisningar.
Skillnad bör göras för produktval och driftfasen. För driftfasen gäller den energi man har kontrakterad och specificerad. För jämförande produktval bör förslagsvis en koldioxidkvot för marginalel tillämpas med hänsyn till situationen om 25 år och för fjärrvärme redovisas det lokala fjärrvärmebolagets beräknade utsläppskvot om 25 år. Byggnaderna ska ju stå i 75-100 år så dagens koldioxidkvoter kan därför inte användas. För koldioxidkvoter el måste ett globalt synsätt tillämpas eftersom att det svenska elnätet i dag är sammankopplat med övriga Europa. Koldioxiden struntar som bekant i alla nationsgränser.
EU-direktivet träder i kraft för alla nya byggnader 31 december 2020 och för den offentliga sektorn redan två år dessförinnan. Men redan 2015 vill EU att 30 procent av alla nya byggnader når målen.
För svensk del är det Energimyndigheten som i samråd med Boverket definierar den svenska tillämpningen av direktivet. Energimyndigheten ska överlämna sin rapport till regeringen i höst.
Byggindustrin har här en mycket stor utmaning att bearbeta framöver. Man frågar sig nu vilka byggbolag som ser konkurrensfördelar att vara en del av de 30 procent som når målen redan 2015?
Nära och förnybar
Tolkningen av vad som i EU-direktivet menas med förnybara energikällor som produceras på plats eller i närheten blir helt avgörande för svenskt vidkommande.
Det svenska fjärrvärmesystemet är ur miljösynpunkt helt unikt i ett europeiskt perspektiv och kommer 2020 i huvudsak ha en energimix med över 85 procent förnybara bränslen. Utsläppen av koldioxid från miljövänlig fjärrvärme kommer tack vare detta att bli mycket låg, cirka 3g per levererad kWh värme enligt Fortums prognos.
Det är därför väsentligt att Sverige kan övertyga EU att inrymma att miljövänlig fjärrvärme inom EU-direktivet. Att vi sedan har ett olyckligt fjärrvärmemonopol i Sverige och därmed en prissättning på fjärrvärme som många reagerar över är en annan fråga i detta sammanhang. Eftersom även bioenergi kommer att bli en bristvara i framtiden måste vi alltid bygga värmeeffektivt trots det ringa värmebehovet och den miljövänliga fjärrvärmens låga koldioxidutsläpp.
Hushållning av el är extra viktigt i detta sammanhang eftersom Sverige är sammankopplat med det europeiska elnätet och därför tar del av den kolkondensproducerade elen från Europa som ger upphov till stora utsläpp av koldioxid.
Skillnad för bostadsrätt och hyresrätt
Det är vare sig en dramatisk framtida teknikfråga eller behov av extra stora FoU insatser för att vi ska uppnå NNE-nivå för flerfamiljshus. I första hand är det en ekonomisk och finansiell fråga framförallt för flerbostadshus där även upplåtelseformen bostadsrätt eller hyresrätt är en väsentlig faktor. Investeringar för utökad väggisolering, bättre fönster, effektivare värmeåtervinning och informationsteknologi medför lägre driftkostnader men ger samtidigt högre kapitalkostnader.
Det kräver att bankerna beviljar utökade lån för byggherrens högre kostnader. För kommersiella lokaler finns det ett större ekonomiska utrymme viket gör det lättare att uppnå NNE-standard. I dag riskerar finansieringen att utgöra ett hinder.
För bostadsrätt måste alla kapitalkostnader betalas av köparen vid tillträdet av lägenheten medan det vid hyresrätt går att fördela kostnaderna på hyran över en längre tidsperiod. Därför kan inte livscykelkostnads analyser tillämpas lika för olika upplåtelseformer. Det är därför väsentligt att Energimyndigheten tar hänsyn till vilken upplåtelseform som avses, bostadsrätt eller hyresrätt i sin kostnadsanalys. Det är alltid bostadskunden som får betala slutnotan.
När kostnadsanalysen för NNE flerbostadshus tas fram måste därför kostnader för slutkund redovisas. Detta innebär att entreprenad- och byggherreomkostnader och moms måste ingå i kalkylen. Dessa poster "glöms" tyvärr lätt bort vilket gör en lönsamhetsanalys felaktig. Även begreppet kWh/m2 A temp kan ifrågasättas som värdemätare för NNE-byggnader eftersom det redovisningsmässigt ger lägre värmebehov ju större lägenheten är och ju större andelen är av biutrymmen som är uppvärmda till mer än +10 grader. Det vill säga installeras t ex stora varmförråd i ett flerbostadshus ger detta ett lägre kWh/m2A temp än kallförråd trots att det totala värmebehovet för byggnaden ökar.
Robust byggteknik
För NNE-byggnader måste byggbranschen se till att säkra och robusta byggtekniska lösningar tillämpas. SP:s utredning om väggkonstruktioner av trä (enstegstätning) visar detta.
För högisolerade väggar kan dagens traditionella teknik med putsade lätta utfackningsväggar av trä därför vara tveksam. Det är också svårare att uppnå en god täthet för dessa konstruktioner. Täthet är en helt avgörande faktor för en god värmeeffektivitet. För NNE-byggnader måste därför sannolikt andra oorganiska väggkonstruktioner börja tillämpas där en täthet på mindre än 0,30 l/s m2 bör eftersträvas.
Att klara NNE-standard genom extrema väggtjocklekar kan vara fel väg att gå och ger dessutom en marginell värmebesparing i förhållande till kostnaderna. Det är således väsentligt att ta kloka beslut och inte basera dessa på vad ögat ser och hjärtat säger. Därför är det viktigt att prioritera rätt saker i rätt ordning ur klimat- och energisynpunkt samtidigt som en rimlig ekonomi måste prioriteras. En ytterligare förutsättning är också att begreppet köpt energi inte tillämpas utan att man i stället nu ser på byggnadens verkliga energibehov. Oönskade övertemperaturer inomhus är en annan fråga som måste uppmärksammas för NNE-byggnader så att inte el-slukande kylning blir ett framtida hygien- och konsumentkrav.
Ingen individuell mätning
Till skillnad från individuell mätning avseende tappvarmvatten och hushållsel är individuell mätning för uppvärmning i NNE-byggnader inte relevant. Värmebehovet blir mycket lågt och investeringskostnaderna för mätning av uppvärmning ger en pay off tid på upp till 100 år med dagens prisnivå vilket inte är försvarbart.
NNE-byggnader har målet att minst halvera dagens BBR-krav på 110 kWh/m2 A temp och år (zon III) det vill säga mindre än 55 kWh/m2 A temp och år. Betydelse av ändrade klimatzonindelningar i BBR ökar därför. Ur klimathänseende är det stor skillnad mellan t ex Gävletrakten och Skåne som i dag ligger inom samma klimatzon. Med en utökad zonindelning både för de södra och norra delarna av Sverige nås en rättvisare fördelning och att övergången mellan zonerna blir mindre känslig.
Problem med energisnåla vitvaror
Teknikutvecklingen mot allt energisnålare vit- och brunvaror har hittills varit mycket positiv. Utvecklingen till kraftigt minskad elanvändning för dessa produkter får till följd att byggnadens värmeandel ökar något genom att en stor del av elenergin tidigare omvandlades till värme.
De nya EU-kraven för utfasning av glödljus och minskad standby el kommer ytterligare att öka husets värmebehov men att minska el-andelen. Skillnaden i dag mellan de bästa vitvarorna och de sämsta ger cirka 3 kWh/m2 A temp i ökat värmebehov vilket är mycket på marginalen. Det är viktigt att ta hänsyn till detta när kraven för NNE-byggnader sätts. Att som i en del tillämpningar enbart förlita sig på så kallade "gratisenergi" från vit- och brunvaror, belysning och kroppsvärme som energikälla kompletterat enbart med ett centralt eftervärmningsbatteri har sina risker ur komfortsynpunkt och framtida energibalans.
Gemensam beräkning av koldioxid
Vilken energikvalitet (exregi) vi använder är av stor betydelse för klimatat. Det är också nödvändigt att ta hänsyn till och göra skillnad på om det är el eller lågkvalitativ värme (fjärrvärme) som förbrukas.
I samband med NNE-byggnader är det för branschens trovärdighet nödvändigt med ett gemensamt beräknings- och redovisningssätt för primärenergi och koldioxidkvoter. Det är därför viktigt att Energimyndigheten vågar ta ansvar för detta.
Det är också ett grundläggande krav ur konsumentsynpunkt att enkelt kunna jämföra byggindustrins produkter. Bilindustrin har sedan länge ett standardiserat redovisningssätt för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. I dag råder emellertid en stor osäkerhet och villrådighet inom byggbranschen beroende på otydlighet från Energimyndigheten. Detta medför att byggbolagen i dag beräknar utsläppskvoter för koldioxid på det sätt som passar dem bäst och som ger det bästa resultat i deras årsredovisningar.
Skillnad bör göras för produktval och driftfasen. För driftfasen gäller den energi man har kontrakterad och specificerad. För jämförande produktval bör förslagsvis en koldioxidkvot för marginalel tillämpas med hänsyn till situationen om 25 år och för fjärrvärme redovisas det lokala fjärrvärmebolagets beräknade utsläppskvot om 25 år. Byggnaderna ska ju stå i 75-100 år så dagens koldioxidkvoter kan därför inte användas. För koldioxidkvoter el måste ett globalt synsätt tillämpas eftersom att det svenska elnätet i dag är sammankopplat med övriga Europa. Koldioxiden struntar som bekant i alla nationsgränser.
